Kartläggning av dödsmekanismer hos cancerceller ger hopp om ny behandling

Cancertumörer hos människor kan behandlas på flera olika sätt. En metod är att använda radioaktiv strålning. Då skadas generna i tumörcellerna och försvårar eller omöjliggör att tumören kan dela sig och växa vidare.

Vad som händer när tumören hämmas i sin tillväxt och på vilket sätt tumörcellen dör har dock inte varit klarlagt i detalj. I den avhandling som Theres Lindgren, institutionen för klinisk mikrobiologi/immunologi, försvarar den 4 oktober, har hon tydliggjort de molekylära förändringarna som kan påvisas inne i tumörcellen i samband med att den dör.

Studierna visar att en tumörcell kan dö på flera olika sätt. Ett sätt är att skadorna är så omfattande att cellen överhuvudtaget inte fungerar, vilket leder till att den faller sönder (nekros).

Ett annat sätt är – att den av egen kraft – väljer att avsluta sin existens, vilket kallas för programmerad celldöd, apoptos. En tredje väg som cellen kan dö på är att det genetiska materialet blir skadat och inte kan repareras. Om cellen i detta skeende ändå väljer att försöka dela sig och tillväxa kommer genmaterialet inte att fördelas lika mellan de nybildade cellerna utan cellerna råkar i svårighet vid celldelning (mitotisk katastrof). Ytterligare ett scenario är att cellen momentant åldras som en följd av strålningen och övergår i ett stadium där den inte längre delar sig men fortfarande lever och har ämnesomsättning.

Theres Lindgren har i sin avhandling kunnat påvisa påtagliga skillnader i hur olika tumörceller beter sig vid radioaktiv strålning och hon har också kunnat visa att alla dessa celldödsmekanismer kan identifieras. Dödsmekanismerna kännetecknas också av mycket distinkta molekylära förändringar i arvsmassan och i det sätt som cellens egna proteiner uttrycks. I avhandlingsarbetet har Theres Lindgren analyserat praktiskt taget hela den genuppsättning som tumörcellerna har och även visat vilka som aktiveras som en följd av den radioaktiva strålningen.

– Kunskaper om vad som händer i tumörer i samband med att de dör är av stor betydelse för att kunna utveckla nya medicinska behandlingar vid tumörsjukdomar, eftersom skillnader när det gäller dessa mekanismer mellan tumörer som uppstår ur olika vävnader är påtagliga. Många cancertumörer dör genom mitotisk katastrof medan de flesta blodceller väljer den så kallade programmerade celldöden, säger Theres Lindgren.

Hon berättar vidare att avhandlingens resultat kan utnyttjas för att göra strålbehandling av tumörer effektivare genom att samtidigt ge läkemedel som påverkar de intracellulära aktiveringsvägarna för olika fenomen.

Theres Lindgren är född och uppväxt i Piteå. Hon är civilingenjör i bioteknik och genomik, samt doktorand vid institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för immunologi, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80232