Sjukdomsframkallande bakterier i opastöriserad mjölk
Opastöriserad mjölk kan innehålla bakterier som är skadliga för människor. Det visar en ny studie från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Forskarna Karin Artursson och Eva Olsson Engvall står bakom rapporten.
SVA har i studien fokuserat på att undersöka förekomsten av zoonotiska bakterier i tankmjölksfilter. Med zoonotisk menas att bakterierna kan smitta från djur till människor. Syftet var att kartlägga hur vanligt förekommande dessa bakterier är i mjölken från kor, getter och får innan den når mjölktanken på gården. Detta är den första, bredare studie där skadliga bakterier i mjölk från svenska gårdar undersökts.
Pastörisering, eller liknande värmebehandling, är metoder som används för att ta död på bakterier i mjölk. Detta görs bland annat för att förhindra överföring av smittämnen till konsumenten. Det kommer dock kontinuerligt internationella rapporter om att människor blivit sjuka efter att ha druckit opastöriserad mjölk. En tidigare svensk studie har visat att ostar gjorda på sådan mjölk ofta innehåller bakterier, som till exempel Staphylococcus aureus och E. coli.
Var har föroreningen skett?
– När bakterier hittas i mjölkprodukter uppstår frågan var i produktionskedjan denna förorening skett. En möjlighet är att bakterierna finns i kornas eller getternas juver och följer med mjölken i samband med själva mjölkningen. En annan är att förorening sker i samband med mjölkning eller vid senare hantering av mjölken, till exempel vid ystning till ost, säger Karin Artursson, SVA.
– De fynd som gjorts i den nu aktuella studien visar att många av de bakterier som emellanåt återfinns i mjölkprodukter i senare skeden av produktionskedjan kan härstamma från en förorening av mjölken redan innan den når mjölktanken. För att minska risken att få in farliga bakterier i livsmedel är hygienrutinerna på gården, inte minst i samband med mjölkning, viktiga.
74 djurbesättningar ingick i studien
De bakterier som forskarna nu letat efter i mjölken är Staphylococcus aureus (S. aureus) , Escherichia coli (E. coli) , Listeria monocytogenes , campylobacter , yersinia och salmonella. I undersökningen ingick totalt 74 djurbesättningar. Prover på mjölkfilter togs under två perioder, hösten 2011 och sommaren 2012.
Bakterien S. aureus påvisades ofta: i cirka 70 procent av nötbesättningarna och drygt hälften av get/fårbesättningarna. I de fall bakterierna har förmågan att producera gifter i form av enterotoxiner kan det ge människor matförgiftning med kräkningar, magkramper och diarréer som följd. Även fynd av listeria var relativt vanliga och denna bakterie kunde påvisas i drygt 20 procent av nöt- respektive get/fårbesättningarna. Cirka två tredjedelar var av typen Listeria monocytogenes. Denna typ kan hos människa ge mag-tarmbesvär eller influensaliknande symtom, och i allvarligare fall hjärnhinneinflammation och blodförgiftning. Om gravida kvinnor drabbas kan det leda till skador på fostret eller missfall.
Campylobacter påvisades också
I cirka 10 procent av nötbesättningarna påvisades campylobacter. Flera rapporter finns där man kunnat visa på ett direkt samband mellan konsumtion av opastöriserad mjölk och campylobactrelaterad sjukdom hos människa. De flesta insjuknar akut med diarréer som ibland är blodtillblandad, magsmärtor, illamående, kräkningar och feber.
När det gäller E. coli O157, respektive yersinia, så var endast prover från enstaka nötbesättningar positiva för dessa. Inga fynd av salmonella gjordes, vare sig i nöt- eller get/fårbesättningar.
FAKTA
Studien är finansierad av Ivar och Elsa Sandbergs stipendiefond.
Länk till forskningsrapporten på SVA:s webb
