Hela familjen i fokus vid behandling av anorexi

Att påbörja en behandling av anorexi kan upplevas omvälvande och skrämmande för den som drabbats. Därför blir stödet från familj och vänner extra viktigt.

– En flicka med anorexi beskrev för några år sedan för mig hur det kan kännas när man har påbörjat en behandling och börjat komma ut ur svälten. Hon jämförde känslan med hur det kan kännas en riktigt varm och solig dag när man är inne i en sval källare.

– Man öppnar upp dörren och möts av bländande solljus och värme som slår emot en. Ska man våga ta ett steg till och bege sig ut i solskenet, eller ska man dra igen dörren och stanna kvar i källaren? Plötsligt börjar man känna saker som tidigare har legat dolda, och det kan vara både på gott och ont, berättar överläkare Ulf Wallin.

Forskning om familjeterapi
Ulf Wallins avhandling för drygt tio år sedan handlade om familjeterapi vid behandling av barn och ungdomar med anorexi, och det har också varit fokus för hans fortsatta forskning och kliniska verksamhet.

Just nu bedriver han och de doktorander som är knutna till hans forskargrupp projekt inom framför allt två områden – multifamiljeterapi och familjebehandlingslägenheter.
Inom båda projekten samarbetar man också mellan flera andra universitet och högskolor.

Tryggheten central
– Det är så viktigt tycker jag att vi måste få patienten att känna sig trygg. Det hon eller han känner är faktiskt en rädsla för att äta. Sen får vi inte heller glömma bort föräldrarna. Vi har ju också två riktigt rädda föräldrar som vi också måste hjälpa att bli trygga. Det är något man lätt glömmer bort. Anorexi är ju i realiteten en dödlig sjukdom.

Familjelägenhet för behandling av anorexi. Foto: Barn- och ungdomspsykriatrin, Region Skåne
Vid Division Psykiatri, Skånevård Sund har man varit tidigt ute med behandlingsformerna familjelägenheter och multifamiljeterapi (se faktarutor intill). Familjeterapi är också den behandlingsform vid anorexi som i vetenskapliga studier har visat sig ge bäst resultat.

– Vi började med familjebehandlingslägenheter för ungefär tjugo år sedan, berättar Ulf Wallin. Då ville vi skapa ett alternativ till sluten behandling. Vi tror också att man lättare tar med sig förändringar hem om man behandlas i en mer hemlik miljö. Nu planerar vi för en långtidsuppföljning för att se hur det har gått för dessa patienter.

Alla erbjuds multifamiljeterapi
I den kommande studien kommer forskarna också att titta närmare på den multifamiljeterapi som numera erbjuds alla patienter med ätstörningar inom Region Skåne.

– Vi vill se om denna behandlingsform minskar behovet av slutenvård och förkortar sjukdomstiden, säger Ulf Wallin. I tidigare studier utomlands har man kunnat se att det minskade behovet av slutenvård med 25 %. Det går fort för patienter med anorexi att tappa sin sociala kompetens och självkänsla.

Bra sätt att bryta negativa mönster
– Därför tror vi att det är viktigt att sätta in intensiva resurser i ett tidigt skede för att inte sugas in för långt i sjukdomen. Här fyller multifamiljeterapin en viktig roll eftersom man då möter andra med liknande problem. Det har visat sig vara ett bra sätt att hjälpa familjer att bryta negativa mönster.

Multifamiljeterapin är ett komplement till andra behandlingar. Man kan få sin vanliga behandling mot sjukdomen på andra platser i Skåne, men kommer under sammanlagt elva dagar under ett år till Ätstörningscentrum för gemensamma träffar.

– Det är en stark känsla att mötas så många tillsammans för att stötta varandra — föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar och så vidare. Vi har gemensamma övningar där vi till exempel äter alla vid ett långbord tillsammans. Det hjälper folk att få nya perspektiv.

Raketstart av behandlingen
Forskarna ska i sin kommande studie också titta närmare på upplägget av multifamiljeterapin och familjebehandlingslägenheterna.

– Som det är nu kan det gå upp till en månad ibland innan en behandling av anorexi kommer igång, säger Ulf Wallin. Vi tror det är viktigt att man redan inom den allmänpsykiatriska öppenvården direkt erbjuds en raketstart i behandlingen. Familjerna anpassar sig så snabbt till sjukdomen och sen kan det ha rotat sig mönster som blir svåra att bryta.

Text: Nina Nordh

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 7 oktober 2013. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

KONTAKT
info@vetenskaphalsa.se.