De fastnar mest i restaurangjobb
Jobb på restaurang är för många unga en språngbräda in på arbetsmarknaden. Men unga med utländsk bakgrund blir oftare kvar på krogjobben jämfört med unga med svensk bakgrund, visar en migrationsstudie.
Migrationsstudien är gjord av forskare vid Linköpings universitet. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige, även mätt med internationella mått. Det gäller särskilt för unga utlandsfödda, 15-24 år gamla, där arbetslösheten 2012 var 37 procent jämfört med 21 procent bland dem födda i Sverige.
Många unga kommer in på arbetsmarknaden via jobb i krogbranschen, och när restaurangmomsen halverades 2012 var ett uttalat syfte att underlätta detta. Av dem som får jobb på restauranger lyckas också många ta sig vidare på arbetsmarknaden. Men det gäller främst unga med svensk bakgrund. De med utländsk bakgrund fastnar oftare i krogjobben, eller går vidare till arbetslöshet.
Det konstaterar Susanne Urban, forskare vid Remeso, vid Linköpings universitet, där man forskar om migration, etnicitet och samhälle. Med hjälp av en stor databas har hon följt ungas väg på arbetsmarknaden mellan åren 2003 och 2008. Utgångspunkten är drygt 40 000 unga som arbetade på restaurang 2003. Redan ett år senare har nästan hälften försvunnit till andra jobb, utbildning, eller arbetslöshet. Och vid studiens sista år 2008 är bara drygt var femte, eller 23 procent, kvar i restaurangbranschen. Den fungerar alltså som en språngbräda in på arbetsmarknaden, konstaterar Susanne Urban.
Men inte för alla. För skillnaderna är stora mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. Av unga med bakgrund i Turkiet och Östasien är nästan hälften kvar, och från Syrien, Libanon och Irak ungefär var tredje. För unga med europeisk bakgrund ligger andelen däremot ungefär i paritet som för de med svensk. Andelen som går till arbetslöshet är också betydligt högre för dem med bakgrund i Syrien, Libanon och Turkiet, jämfört med helheten.
En förklaring, säger Susanne Urban, är att många restauranger drivs av företagare från just dessa länder, och att de unga därför har bra kontaktnät inom branschen, men betydligt sämre utanför. Restaurangjobb riskerar därmed att bli en återvändsgränd för dessa unga, och inte en språngbräda in på en större arbetsmarknad, som det var tänkt, konstaterar hon.
Hon jämför med en tidigare studie av anställda inom bemanningsföretag.
– Där var förhållandet det motsatta, säger hon. Utlandsfödda gick oftare vidare till andra typer av anställningar än svenskfödda.
– Vilken bransch man väljer att stödja ser alltså ut att kunna påverka den redan existerande uppdelningen av arbetsmarknaden. Fler jobb i restaurangbranschen riskerar förstärka segregationen istället för att bidra till en bättre integration.
Hon jämför också med en annan studie, av den växande städbranschen, som gjordes 2011 av en annan forskare vid Remeso, Anna Gavanas. En slutsats som drogs då var att stöd till branscher där etableringen ser så olika ut för olika etniska grupper riskerar att öka ojämlikheten på arbetsmarknaden istället för att jämna ut den.
Susanne Urbans studie presenteras i artikeln ”Restaurant work-experience as stepping stone into the rest of labour market” som publicerats i Nordic Journal of Migration Research.
