Antisemitism ledde inte till diskriminering
Under 1920-talet och framåt försvann diskrimineringen av östjudar i Sverige. Passkrav för att resa in i Sverige samt ökade ambitioner att skapa ett transparent och rättssäkert ansökningsförfarande var de främsta orsakerna, anser Carl Henrik Carlsson.
Carl Henrik Carlsson har i sitt projekt ”Statlig antisemitism 1921-1945. Kontinuitet eller diskkontinuitet” som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) undersökt om antisemitiska fördomar ledde till konkret diskriminering vid ansökan om svenskt medborgarskap. Samtliga 16 000 ansökningar om svenskt medborgarskap under tidsperioden 1921-1945 har undersökts.
Han jämförde resultaten i projektet med sin tidigare undersökning om perioden 1860-1920 och fann att antisemitismen Sverige inte påverkade det konkreta agerandet när det gällde medborgarskap.
Ytterligare en orsak till minskad diskriminering var att antalet gårdfarihandlare, som ofta förknippades med östjudar och fördomarna mot dessa, minskade under denna tid.
Även den mosaiska församlingen i Stockholm var negativt inställd till östjudar mellan 1860 och 1920, men det fanns även här en skillnad mellan antisemitisk retorik och handling. Församlingen var remissinstans när det gällde ansökningar om svenskt medborgarskap från judar som var bosatta i Stockholm, men trots den negativa inställningen var deras yttranden om medborgarskap positiva.
– Antisemitismen i Sverige kom inte hit via Hitlertiden. Det framgår bland annat av att antisemitisk diskriminering mot östjudar vid medborgarskapsansökningar var stark före 1921 i Sverige men upphörde därefter, säger Carl Henrik Carlsson.
Från och med 1920-talet blev det generellt svårare att få svenskt medborgarskap. Hårdare lagstiftning krävde att personen hade bott i Sverige i fem år jämfört med tidigare krav på tre år. I praxis omfattade reglerna de nordiska medborgarna medan andra fick vänta i upp till sju år. När kriget bröt ut utvecklades denna tid till tio år men Carl Henrik Carlsson har inte funnit belägg för att exempelvis tyska judar fick vänta längre än andra tyskar.
Läs en längre artikel hos Riksbankens Jubileumsfond.
