Multietniska bronsålderssamhällen längs handelsrutterna
Multietniska samhällen, där olika etniska grupper levde sida vid sida, uppstod i Makedonien under den senare bronsåldern (1700–1100 f.Kr.) tack vare boplatsers deltagande i ökad handel mellan Europa och Medelhavet.
Ole Christian Aslaksen, Göteborgs universitet, har utforskat sambandet mellan lokala samhällen och internationell handel med utgångspunkt i Centralmakedonien, en provins i nuvarande norra Grekland. Hans avhandling är en del av ett internationellt samarbete mellan flera ledande europeiska universitet inom EU-programmet Forging Identities: The Mobility of Culture in Bronze Age Europe.
– Multietnicitet är ett fält som inte är särskilt belyst inom bronsåldersforskningen, och därför har mina resultat betydelse även utanför Centralmakedonien. Tanken om en multietnisk bronsålder utmanar den gängse bilden av bronsåldern i Europa, säger Ole Christian Aslaksen.
Centralmakedonien ligger mellan de rika egeiska och centraleuropeiska kulturerna. Längs floden Axios, som sträcker sig från Egeiska havet och nästan helt upp till till slätterna i Serbien och Centraleuropa, ligger många boplatser från bronsåldern där arkeologer hittat en ovanlig blandning av keramik både från Centraleuropa och regionen kring Egeiska havet.
Ole Christian Aslaksen har deltagit i utgrävningar i Rumänien, Ungern, och Bosnien och har även undersökt museisamlingar i norra Grekland. En av hans slutsatser är att det längs Axios låg boplatser som var djupt integrerade med handelsrutterna som gick genom området, från Ageiska havet till Centraleuropa.
– De här samhällenas ekonomi riktade sig mot handel och rörlighet av människor och varor. Min analys av landskapet visar att några boplatser längs handelsrutten fick en dominerande roll och kunde mobilisera resurser för att delta i den stora handeln. Analyser av keramikstilar visar också att människor kom till dessa boplatser och stannade där för att bedriva handel.
Ett av avhandlingens resultat är att en mer eller mindre konstant handelsförbindelse kan ha legat bakom blandningen av keramiktyper – handelsmän och andra grupper kan ha fört med sig keramik, men också teknologi, tekniker och inte minst smak och seder.
Inom regionen knöt keramiken användarna samman i olika lösa politiska grupper, där tillhörighet kan ha visats genom små skillnader i design, till exempel i krukmönster. Samtidigt uppstod klara hierarkiska skillnader mellan boplatser som var mer dominerande än andra.
– Skillnaderna kulminerade i framväxten av ett järnålderssamhälle präglat av krig mer än handel, säger Ole Christian Aslaksen.
FAKTA
Avhandlingens titel: Global and local in late bronze age central Macedonia. Economy, mobility and identity Avhandlingen försvarades den 29 oktober 2013. Den finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/33856