Vitsenap kan hindra ärtrotröta
Ärtrotröta är ett stort problem för ärtodlare både i Sverige och globalt. I en avhandling från SLU visar nu Shakhawat Hossain att odling av växter som vitsenap och sareptasenap kan bli ett sätt att bekämpa denna sjukdom. Växterna, som kan odlas som fånggröda, utsöndrar nämligen ämnen som är giftiga för den organism som angriper ärtrötter.
I Sverige odlas vitsenap som fånggröda för att minska kväveläckaget. Idén till Shakawat Hossains avhandling kommer från svenska lantbrukare som funderade på om fånggrödan dessutom skulle kunna motverka ärtrotröta.
– Lantbrukare kan välja mellan olika fånggrödor och är man ärtodlare skulle det vara bra att kunna välja en gröda som dessutom kan minska sjukdomstrycket från dessa patogener, säger Shakhawat Hossain.
Ärtrotröta orsakas av en mikroorganism som kan överleva i jorden i flera år och som därmed är väldigt svår att få bukt med. Poängen med att använda vitsenap eller sareptasenap är att de, liksom andra arter i kålsläktet (Brassica), innehåller glukosinolater. När dessa ämnen bryts ned bildas det nämligen flyktiga ämnen som är giftiga för den besvärliga patogenen. Redan i dag odlas olika Brassica-arter på ärtfält i USA och Australien i bekämpningssyfte, men metoden behöver förfinas. Det gäller att hitta en art och en odlingsteknik som ger tillräckligt höga halter av glukosinulater.
Shakawat Hossain har undersökt både vitsenap och sareptasenap. Det visade sig att sareptasenap producerade de giftigaste ämnena. Denna art skulle alltså fungera bäst om hela växten myllas ned i jorden efter skörd. Problemet är att dessa ämnen är så flyktiga att fälten måste täckas för att inte försvinna upp i luften. Detta kan vara ganska kostsamt om fältet är stort.
Ett alternativ är att låta rötterna göra arbetet. Om glukosinulaterna utsöndras under jord är det större chans att de ämnen som bildas stannar kvar i jorden tillräckligt länge för att hämma patogenen. Här visade försöken att vitsenap är den art som ger upphov till störst mängd hämmande ämnen via rötterna.
– Utifrån mina resultat skulle jag råda lantbrukare att testa vitsenap som fånggröda på ärtfält, säger Shakhawat Hossain. Men metoden behöver vidareutvecklas. Jag gjorde mina försök i växthus och de måste upprepas i fält.
I avhandlingen undersöktes också hur glukosinolaternas nedbrytningsprodukter påverkar mikroorganismer som är nyttiga för ärtväxterna, till exempel de kvävefixerande bakterier som ärtväxter har så stor nytta av.
– Som tur var påverkades inte dessa viktiga nyttoorganismer, avslutar Shakhawat Hossain.
——————————————————
MSc Shakhawat Hossain, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Impact of Brassicaceae cover crops on pea root rot (Aphanomyces euteiches) in subsequent peas vid SLU i Uppsala.
Tid: Fredagen den 15 november 2013, kl 13:00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Marcel van der Heijden, Ecological Farming Group, Research station ART, Zürich, Schweiz
Mer information
Shakhawat Hossain, 018-67 23 49, shakhawat.hossain@slu.se
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-vaxtproduktionsekologi/kontakt/personal/shakhawat-md-hossain/ [Ref 1]
Länk till avhandlingen (pdf):
http://pub.epsilon.slu.se/10857/53/hossain_s_131018.pdf
