Lugn skolmiljö förutsätter elevernas inflytande
De gamla idealen om ordning och reda fungerar inte i dagens moderna skola. Vägen till en skoldisciplin som är förankrad och respekterad ligger inte i att återuppväcka forna tiders maktutövning. Dagens elever kräver inflytande och medbestämmande över sitt eget lärande.
Joakim Larsson har nyligen disputerat i pedagogik vid Karlstads universitet och har studerat dagens flirt med gamla tiders skolideal. I dagens skola finns motstridiga ideal som har sin grund dels i nyliberalism dels i konservativa politiska idéer. Det som möter eleven är krav på att tänka självständigt och utvecklas som entreprenör, samtidigt som det ska vara tyst, ordning och reda och eleven ska göra som läraren säger.
– När jag för några år sedan började min forskarutbildning i pedagogik var ordning och reda en het politisk potatis i debatten om den svenska skolan. Den ofta polariserade diskussionen väckte mitt intresse för att hitta en mer balanserad bild av disciplinens roll i relation till skola och utbildning, säger Joakim Larsson.
Avhandlingen inleds med en översikt av bilden av disciplin i skolan i nyhets- och debattartiklar samt pressmeddelanden. Vilka argumenten för och emot förs fram i debatten? Joakim Larsson gör därefter en mer teoretisk djupdykning och hämtar stoff från filosofer som Foucault, Baudrillard, Deleuze och Guattari. I en av de mera praktiknära delstudierna sätts fokus på hur motstånd mot en gammalmodig form av ordning och reda kan yttra sig. Joakim Larsson följde under en period en gymnasieskola i Borås som infört skriftliga ordningsomdömen – ett beslut som följdes av häftiga protester från elevernas sida.
Eleverna gjorde motstånd med demokratiska metoder som namninsamling, insändare, blogg och strejk. Det blev en händelse som fick stort genomslag i de regionala medierna.
– Det var inte så att eleverna ville ha kaos – tvärtom. Eleverna ville ha en lugn skolmiljö, men utan en ovanifrån pålagd disciplin. Ordningen och ramarna måste komma utifrån medbestämmande och delaktighet, på samma sätt som vi för det mesta har det inom arbetslivet. Och vad händer med det kritiska tänkandet om eleven inte törs säga sin åsikt av rädsla för ett dåligt omdöme i uppförande?
Avhandlingen visar att ordning också kan komma underifrån, från eleverna själva, om de tillåts att medverka kreativt till styrningen av sin egen läroprocess. Den visar även vägen till en mer nyanserad förståelse av begrepp som ordning, reda, disciplin och kaos i relation till utbildning. Förutom att skapa ordning i våra skolor, behöver vi nya och kreativa metoder för att interagera med och bejaka elevernas inflytanden, som ibland kan uppfattas som kaotiska.
