Formas och Sida delar ut 32 miljoner till forskning om hållbar utveckling i låginkomstländer

Kan man återställa ett område med jordbruksmark och naturskog där marken blivit obrukbar och träden huggits ned genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk och samtidigt både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Och hur förändras genusrelationer i hemmet och i samhället när grödan Kassava, en av Afrikas viktigaste stapelgrödor, går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del i värdekedjan som säljs vidare på marknaden? Om detta handlar några av de sju projekt som tillsammans beviljats totalt 32 miljoner kronor för åren 2014-2017 av Formas och Sida.

– Projekten som beviljats medel är spännande och handlar om allt från genusfrågor till kolbrytning och konflikthantering i Afrika och Asien. De frågor som ska studeras är komplexa och kräver ett brett angreppssätt. Syftet med utlysningen var att stärka forskning som kan bidra till en hållbar

användning av naturtillgångar, från en naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig samt humanistisk synvinkel, vilket dessa projekt gör, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. 

– Utlysningen vände sig till unga forskare som nyligen avlagt doktorsexamen för att de ska kunna vidga sina vyer och besöka nya forskningsmiljöer. De förväntas utveckla sin akademiska karriär genom att utvidga sina nätverk, arbeta med nya forskningsfrågor och lära sig nya forskningsverktyg.

Bakgrund
I juli utlyste Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) bidrag till nya forskningsprojekt inom samhällsvetenskap, humaniora samt  naturvetenskap. Det övergripande syftet var att bidra till utveckling av ny kunskap för att stödja global hållbar utveckling samt för att främja ett kapacitetsbyggande, långsiktigt samarbete mellan svenska forskare och forskare i låginkomstländer. Projekten skulle behandla hållbarhet med avseende på användning och förvaltning av naturtillgångar, ökad jordbruksproduktion och miljöförvaltning i låginkomstländer.

Namn på forskare och beskrivning av de sju projekt som beviljats medel nedan:

• Kolkonflikter: Lokal delaktighet i beslut för förbättrad hållbarhet och konflikthantering i Indien och Mocambique

Patrik Oskarsson, Göteborgs universitet, +46 763 25 30 00

Hur kan framtida hantering av kolgruvor påverka klimatförändringar, konflikthanteringar och lokala ekonomier i Indien och Mocambique? I två fattiga områden med stora koltillgångar – Jharhand i Indien och Tete i Mocambique, ska forskarna undersöka möjligheterna att nå en långsiktig hållbar användning av kol. Nationella intressen och lokala protester mot kolbrytning i Indien har föranlett indiska företag att investera i kolgruvor i Mocambique för att därifrån exportera kol till stålverk i Indien. Kol är en intressant resurs att studera pga dess stora markanvändning i ett område där befolkningen lever på det som jorden kan ge. En annan viktig aspekt är kolets kopplingar till koldioxidutsläpp och storskaliga globala klimatförändringar. En tredje angreppspunkt är att kol kan bli en ekonomisk resurs som lokala och nationella intressen, inklusive rebellrörelser vill ha kontroll över då den ger ökat inflytande. Fältarbete ska ske på plats i Indien och Mocambique för att i detalj studera kolprojekt men också på högre nivå för att se hur beslutsfattande, resurshantering och ekonomin kring kol på regional nivå fungerar.  Skapa motståndskraftiga landskap – möjligheter att restaurera degraderad och sårbar mark med integrerat jord- och skogsbruk.

• Går det att återställa ett område med jordbruksmark och naturskog där marken blivit obrukbar och träden huggits ned?

Matilda Palm, Chalmers, +46 31 772 34 53

Kan man genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk på försämrad mark både öka matproduktionen och skydda ekosystemen? Det stora befolkningstrycket i många delar av världen ger en skev fördelning av tillgångar och marken i dessa områden brukas för hårt. Naturen pressas att leverera jordbruksprodukter och bioenergi vilket ofta leder till att skogar huggs ned och mark-kvaliteten försämras. Detta minskar produktiviteten. Vanligtvis försöker man återställa marken med trädplanteringar vilket ger ett näringsrikt jordlager. Det räcker dock inte för att återställa ekosystemen med de ekosystemtjänster som gått förlorade. Genom att använda sig av ett integrerat jord- och skogsbruk, dvs genom att kombinera trädplanteringar och jordbruk ökar möjligheten att återställa mark som erbjuder en variation av både ekonomiska tjänster och miljömässiga tjänster som ekosystemtjänster. Studien utgår från befintlig vetenskaplig litteratur och fältarbete i Indien och Vietnam där effekten av en sådan restaurering ska undersökas. Resultatet av forskningen ska publiceras i manualer till lokala beslutsfattare och markägare.

• Beslutsunderlag för hållbar markanvändning i småskaligt jordbruk i Östafrika i ett förändrat klimat

Kristin Piikki, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 51 16 72 22

Marken är en viktig naturresurs för en hållbar och säker livsmedelsproduktion. För att kunna bruka marken på ett långsiktigt hållbart sätt och för att kunna ta fram säkra råvaror behöver odlare ta beslut baserade på markens och jordens genskaper och förutsättningar vilket kräver omfattande information. Kan man genom att mäta markens egenskaper få ett hållbart jordbruk och därmed en ökad livsmedelsproduktion i Afrika?  Söder om Sahara är markens produktivitet beroende av markens vattenhållande förmåga och mängden av organiskt kol. Med nya digitala mätmetoder via fjärranalys, ska grundliga undersökningar av jordens och markens egenskaper utföras. Information som tas fram, ska användas för att hjälpa lokala användare av marken att förutsäga vilka grödor som passar i framtida odlingsområden i Östafrika vid olika klimatscenarier. Workshops kommer att anordnas för att utbilda växtodlingsrådgivare.

• Läkemedelsrester: Förorening vid användning av avloppsvatten i jordbruket: konsekvenser & riskreducerande åtgärder för åkermarkens ekosystem och produktionsförmåga i utvecklingsländerna Indien och Ghana

Sahar Dalahmed, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 18 67 16 61

Vad händer med läkemedelsresterna när de lämnar våra kroppar och hamnar i miljön? Med spridningen av läkemedel ökar mängden av läkemedelsrester som cirkulerar i samhället, vilket innebär ett ökat hot mot vår miljö och de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. I Europa pågår
omfattande forskning om vilken inverkan restsubstanserna har på mark, växter och vatten. Men hur ser det ut i Indien och Ghana? Här används ofta läkemedel fel samt blandas med vanligt avfall och vanligt avloppsvatten renas knappt alls. Trots detta, används avloppsvatten i dessa regioner i växtodlingen, då rena och billiga alternativ saknas. Kommer läkemedelsresterna ackumuleras i
jorden eller hamna i grundvattnet? Leder det till att mikroberna i vattnet blir resistenta mot läkemedel? Målet med undersökningen är att undersöka förekomst av läkemedelsrester i jordbruksmark och växter i samband med bevattning med avloppsvatten samt att föreslå enkla och billiga lösningar för att minska belastningen av läkemedelsrester i odlingsmarken.

• Effekter av kolinlagringsprojekt i Afrikanska betesskogar och naturbetesmarker på vegetation, lokala försörjningsmöjligheter och skogsbrandrisk

Maria Johansson, Stockholms universitet, +46 70 262 22 90

I afrikanska betesskogar försöker forskarna att minska växthuseffekten genom att minska ökningen av koldioxidutsläpp som uppstått genom att skogar huggits ned och använts till betesmarker. Detta sker genom att skogar restaureras för att öka kolinlagringen i jorden och därmed minska koldioxidutsläpp. Lokalbefolkningen får betalt för utebliven vedproduktion och bete, samt gynnas dessutom genom ökade ekosystemtjänster som blir av skogsplanteringar såsom bland annat ökad infiltrering av regnvatten och pollinering. Risken med dessa restaureringar är dock en ökad brandrisk på grund av bränsleansamlingar och eventuellt socialt missnöje som leder till vådabränder. Dessutom har dessa försämrade skogar under lång tid använts som betesmarker och därigenom fått ett historiskt värde som går förlorat i och med restaureringen. Forskarna försöker hitta tröskelvärden som tar hänsyn till brandrisken med olika vegetationer. Resultaten kommer att bistå förvaltare och i skötselbeslut för att minimera framtida brandrisker och för att öka förståelse för kolinlagring i ett socioekonomiskt perspektiv.

• Ökad säkerhet för fruktproducerande bönder i Västafrika baserad på en ökad förståelse för premisser för framgångsrikt biologiskt växtskydd 

Frida Miriam Karlsson, Sveriges lantbruksuniversitet, +46 70 410 17 26

Hur minskar man antalet skadegörande insekter, ökar deras naturliga fiender och därmed minskar risken för att bönderna i Västafrika förlorar sina mangoskördar? Mangofrukterna angrips av fruktflugor från familjen Tephrithidae. Fruktflugor från denna familj orsakar stora skördeförluster för många bönder och är en av världens allvarligaste skadegörare i frukt och grönsaker. Forskarna vill studera hur böndernas odlingsteknik och landskapets vilda växter indirekt och direkt påverkar parasiteringsgraden hos dessa fruktflugor och relatera detta till grödor, ogräsrensning, jordbearbetning, sanitetsmetoder, växter i omgivningen och se vilka faktorer som gynnar eller missgynnar naturliga fiender till fruktflugan.

• Förändrade genusrelationer i transformerade kassavavärdekedjor och konsekvenserna för intrafamiljär nutrition och hälsa. En studie av Tanzania

Johanna Bergman Lodin, Sveriges lantbruksuniversitet, + 46 739 46 27 85

Hur förändras genusrelationer i hemmet, i samhället när grödan Kassava går från att vara en produkt som odlas för hushållsbruk till att bli en del av en värdekedja där den säljs vidare på marknaden? Kassava är en av Afrikas viktigaste stapelgrödor. Det är även den billigaste kalorikällan på kontinenten med mycket kolhydrater och protein och vitaminer. Kassavan är en tålig gröda som tål allt mer opålitliga regn och alltmer oförutsägbara världsmarknadspriser på säd. Den framstår därför som mycket ekonomiskt intressant då den kan bidra till ökade inkomster och en förbättrad livsmedelssäkerhet hos fattiga hushåll. Det har visat sig att när Kassava inte längre främst odlas för hushållsbehov utan för försäljning så blir män alltmer involverade i kassavaodlingen. Vem tjänar på detta? Och hur påverkas familjernas nutrition och hälsa? Forskarna kommer att titta på hur genusrelationer i hemmet, samhället och värdekedjorna för Kassavan förändras när grödan kommersialiseras allt mer och möjligheterna i landet för förädling ökar.