MAX IV får nära 1,9 miljarder för drift och strålrör

– Detta är fantastiskt goda nyheter för alla de forskare som ska använda världens mest briljanta synkrotronljus. Detta gör det möjligt att utveckla den framgångsrika verksamhet som MAX IV-laboratoriet bedrivit under snart 30 år, säger professor Raimund Feifel, ordförande för MAX IV:s användarförening, FASM.

– Det är utmärkt att vi nu har säkrat en långsiktig finansiering av MAX IV:s drift. Det här är en nationell anläggning som ingår i Lunds universitet och vi har ett stort åtagande för finansieringen. Regeringens öronmärkta anslag i förra årets budgetproposition var en viktig milstolpe i finansieringsfrågan. Denna överenskommelse med VR säkrar framtiden, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

– Vi ser MAX IV som en mycket angelägen infrastruktur som kommer att ge redan starka svenska forskningsområden ytterligare möjligheter att utvecklas. Dessutom kommer MAX IV att göra att Sverige blir mer uppmärksammat internationellt. Vi är mycket glada att vi nu har en överenskommelse, säger Sven Stafström, tf generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Under den period bidraget avser kommer MAX IV-anläggningen på Brunnshög att färdigställas och tas i bruk och den befintliga anläggningen på Ole Römers väg att fasas ut. Beskedet om anslaget gör att MAX IV-laboratoriet kan fokusera på att bygga och driftsätta den nya anläggningen samtidigt som man kan upprätthålla driften av nuvarande MAX-lab till december 2015 då den anläggningen stänger.

– Det här glädjande beskedet gör att vi nu kan koncentrera oss helt på att skapa världens mest moderna synkrotronljusanläggning med invigning 2016, säger Christoph Quitmann, direktör för MAX IV-laboratoriet.

KORT OM MAX IV-laboratoriet:
• Den första juli 2010 bildades en gemensam nationell organisation under namnet MAX IV-laboratoriet. I denna organisation ingår två anläggningar: MAX IV som är under uppförande och nuvarande MAX-lab.
• MAX IV-laboratoriet öppnade för användare 1987 (då under namnet MAX-lab). Idag består laboratoriet av tre s.k. lagringsringar, MAX I-III, som är i drift. Samtidigt byggs nästa generations anläggning, MAX IV, som bygger på ny teknik och vetenskapliga teorier som utvecklats vid MAX-lab under årtiondena. MAX IV blir den modernaste synkrotronljusanläggningen i världen och här kommer man att kunna undersöka många olika material och ämnen mer detaljrikt än vad man tidigare kunnat göra. Det ger möjlighet till nya upptäckter och ny kunskap inom många forskningsområden, exempelvis inom materialvetenskap, medicin och miljöforskning.
• Idag kommer årligen knappt 1 000 forskare från hela Sverige och internationellt, för att göra experiment på laboratoriet. När MAX IV är fullt utbyggd räknar man med att anläggningen kan ta emot drygt 2000 forskare om året.
• På MAX IV kommer det finnas två lagringsringar, en stor och en mindre. Den stora ringen kommer att ha en omkrets på 528 meter, dvs. i storlek med Colosseum i Rom. Den mindre ringen kommer ha en omkrets på 96 meter. Fullt utbyggd kommer hela MAX IV-anläggningen att ha plats för 26 strålrör.
• I linjäracceleratorn sätter man fart på elektroner så de närmar sig ljusets hastighet. De förs sedan in i lagringsringen där man böjer deras bana med hjälp av magneter. Vid avböjningen avger elektronerna synkrotronljus som är ett oerhört intensivt ljus över ett brett våglängdsintervall. Ljuset leds ut till forskningsstationerna genom särskilda strålrör och det är här som själva experimenten sker.
• Invigning av den nya anläggningen sker den 21 juni 2016, den ljusaste dagen på året för att inviga det skarpaste ljuset i världen.