Anlagda våtmarker räddar utrotningshotade grodor och fåglar
Sverige har de senaste decennierna satsat på att anlägga fler våtmarker i jordbrukslandskap. Den främsta orsaken är att de hindrar övergödande näringsämnen från att nå våra hav och sjöar. En studie från Högskolan i Halmstad visar att våtmarkerna dessutom har bidragit till att rädda flera grod- och fågelarter från så kallad rödlistning.
Rödlistan redovisar vilka arter som riskerar att dö ut i Sverige. Vid den senaste uppdateringen kunde fem av de nio rödlistade fågelarter som häckar i våtmarker tas bort från listan, bland annat smådoppingen och mindre strandpipare. Ytterligare en fågelart flyttades till en lägre hotkategori. När det gäller groddjur har fyra arter tagits bort från listan, bland annat lövgrodan, och två arter har flyttats till en lägre hotkategori.
Stor effekt på den biologiska mångfalden
En forskningsstudie vid Högskolan i Halmstad visar att anläggandet av våtmarker är ett av de viktigaste skälen till att arterna inte längre är hotade.
– Ett viktigt syfte med att anlägga våtmarker är att minska övergödningen. Det är överraskande positivt att de även har haft så stor effekt på den biologiska mångfalden, säger Stefan Weisner, professor i biologi med inriktning miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad.
Under 1800- och 1900-talet minskade antalet våtmarker kraftigt i Sverige – uppemot en fjärdedel av landets ursprungliga våtmarker har försvunnit genom utdikning och uppodling. Det har påverkat många av de växter och djur som är beroende av dessa typer av miljöer.
Billigt sätt att minska övergödning
De senaste 15 åren har närmare 3 000 våtmarker anlagts i jordbrukslandskap runtom i Sverige. Lantbrukare har möjlighet att få ekonomiskt stöd för detta, bland annat från Jordbruksverket. Den främsta anledningen är att våtmarkerna fångar upp övergödande näringsämnen från jordbruket, som kväve och fosfor, ämnen som annars skulle ha läckt ut i hav och sjöar och bidragit till övergödning.
Studien visar att våtmarker är ett kostnadseffektivt sätt att minska övergödningen.
– Det är ett mycket effektivt sätt att rena vatten. Billigare än att anlägga reningsverk och det bidrar dessutom till den biologiska mångfalden, säger Stefan Weisner.
Forskningsstudien, som är en sammanställning av tidigare studier inom området, är författad av Stefan Weisner, Högskolan i Halmstad, och John Strand, Hushållningssällskapet i Halland. Studien har publicerats i tidskriften Ecological Engineering
Länk till rapporten ”Effects of wetland construction om nitrogen transport and species richness in the agricultural landscape – experiences from Sweden”
