80-miljonersprojekt ska förklara vad som styr våra matval
Kan tidiga erfarenheter i livet påverka hur och vad vi äter i vuxen ålder? Det ska ett nytt forskningsprojekt ta reda på med hjälp av drygt 80 miljoner kronor från EU, varav 13 miljoner går till Göteborgs universitet.
Forskningsprojektet, som leds av universitetet i Edinburgh, syftar till att undersöka hur våra matvanor utvecklas och hur valet av livsmedel påverkas av hunger, kostnader, stress och motion.
I det tvärvetenskapliga projektet ska forskarna intervjua familjer för att kartlägga vilka sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors kostvanor och sammanföra resultaten med de senaste rönen inom hjärnforskning och beteendevetenskap.
Målet är att ta fram ett nytt, folkhälsopolitiskt underlag som kan främja hälsosamma kostvanor hos EU:s invånare.
En huvuduppgift för EU-projektet är att undersöka vad våra erfarenheter som barn betyder för våra kostvanor som vuxna.
– Vi vet redan att tidiga livserfarenheter av stress och ohälsosam mat får oss att välja fet mat med högre kaloriinnehåll som vuxna. Vår hypotes är att stress och nutrition påverkar barnet redan i livmodern och i den tidiga barndomen, och att detta kan ge en bestående effekt senare i livet, säger professor Suzanne Dickson, som leder Göteborgs universitets medverkan i projektet.
En bakgrund till EU-satsningen är nya studier som uppskattar att mer än hälften av befolkningen i många europeiska länder kommer vara överviktiga år 2050. Som en följd ökar fetmarelaterade hälsoproblem som hjärtsjukdomar, diabetes, högt blodtryck och stroke.
EU-projektet löper över fem år och involverar experter från 16 institutioner i sex europeiska länder i Sverige, Storbrittannien, USA och Nya Zeeland. För Göteborgs universitet innebär det ett tillskott av forskningsmedel på omkring 13 miljoner kronor.
