Få uppgifter om hälsa i barnavårdsutredningar
Dokumentation om barnets fysiska och psykiska hälsa är begränsad när Socialtjänsten gör barnavårdsutredningar. Dessutom glöms barnets egna upplevelser ofta bort. Det visar en ny avhandling från Linköpings universitet.
Elin Hultman vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet har tittat på vilka hälsoaspekter det är som socialsekreterarna uppmärksammar i dokumentationen när de utreder barns livssituation.
– Även om det finns undantag så visade sig informationen om barns psykiska och fysiska hälsa vara knapphändig i många av utredningarna, säger Elin Hultman. Minst rapporteras självskadebeteende, självmordstankar och mag-, tarm- och njursjukdomar. De vanligaste rapporterna handlar om stress, oro, sorg och ilska.
Dessutom visar en av studierna att i hela 14 av 60 utredningar, där utredningen dragits igång på grund av en oro för barnets hälsa, nämns inte hälsan överhuvudtaget i argumentationen för bedömning och beslut. När hälsan nämns läggs fokus på barnens beteende som ett tecken på deras psykiska ohälsa.
Ofta pekas föräldrarna bristande kapacitet som orsak till ohälsan.
– Men betydelsen av andra eventuellt bidragande påverkansfaktorer så som barns egna fysiska och psykologiska förutsättningar, skolsituationen, eller kamratrelationer nämns sällan. Trots att de liksom föräldrarna också kan innebära både en risk eller en skyddande faktor för barns hälsa, säger Elin Hultman
I endast 12 av de 60 undersökta utredningsbedömningarna tas barnens egna upplevelser av sin hälsa upp. I stället argumenterades för barns fysiska och psykiska hälsa genom beskrivningar av andra personer
– Och i de fall barnen själva kom till tals gjordes det med få ord, och som en bekräftelse på andras bedömningar. Till exempel ”Skolan anser att Kalle mår dåligt, vilket Kalle håller med om”, säger Elin Hultman.
Det framgår också sällan hur barnen uppfattar att svåra förhållanden påverkar dem, hur de själva kan agera eller vad de själva önskar för stöd eller hjälp. Elin Hultman tror att kan bero på att man är rädd att ge barnen skuld eller ansvar i en svår situation.
– En viktig bedömningsgrund saknas. Om barnets perspektiv saknas i utredningen är det svårt att säga att Socialtjänsten fattar det bästa beslutet utifrån det individuella barnets behov, säger Elin Hultman.
Elin Hultman disputerade den 20 december 2013 med ”Barnperspektiv i barnavårdsutredningar med barns hälsa och barns upplevelser i fokus”.
