Forskningsprojekt om crowdsourcing
Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om så kallad crowdsourcing – frivilliga insatser inom vetenskapen – har fått drygt 9 miljoner kronor i bidrag från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse. – Vi ska forska om hur det är möjligt för människor som inte är forskare att kunna lämna viktiga bidrag till vetenskapen, säger Dick Kasperowski, universitetslektor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.
Forskningen har genomgått stora förändringar i samband med utvecklingen av digital teknik. Enorma datamängder skapas och lagras på sätt som tidigare varit omöjligt. Samtidigt krävs stora resurser för att skapa ordning och analysera dessa datamängder – resurser som vetenskapen har svårt att tillhandahålla. En av de mer spektakulära och framgångsrika lösningarna är att göra det möjligt för frivilliga att lämna bidrag till vetenskapen via hemsidor på internet. Det här växande fenomenet kallas ofta för “citizen science”, crowdsourcing” eller ”crowd science”.
Att använda sig av frivilliga insatser inom vetenskapen blir allt mer organiserat och idag samlar sig världsledande vetenskapliga institutioner till gemensamma investeringar. Förväntningarna inom vetenskapssamhället är stora. I ett projekt för att klassificera galaxer bidrog 200 000 frivilliga till att 150 miljoner klassificeringar av galaxer utfördes under bara ett enda år. Något som hittills resulterat i 25 vetenskapliga publikationer.
– Det är inget tvivel om att de här nya sätten att organisera forskning på kan vara en väldig tillgång för vetenskapen och den ger också många utanför vetenskapen möjlighet att vara med och skapa kunskap. Frågan är vad detta betyder? Frivilliga bidrag till vetenskapen från en större grupp av icke-experter kräver naturligtvis något sätt att försäkra sig om och upprätthålla den vetenskapliga kvalitén, säger Dick Kasperowski.
Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om hur digitala teknologier förändrar villkoren för hur vetenskaplig kunskap skapas. Centrala frågor är av vilka och hur vetenskaplig kunskap skapas i dessa olika projekt. Hur kan forskare garantera att detta är ett sätt att skapa vetenskaplig kunskap på? Hur använder forskare och programmerare digitala teknologier för att göra det möjligt för frivilliga som inte vet något om vetenskaplig teori och metod att faktiskt kunna ge bidrag till vetenskapen?
Projektet är internationellt mångvetenskapligt och deltagarna kommer från tillämpad it, pedagogik, etnologi, informations- och datavetenskap samt vetenskapsteori. Forskningen kommer att bedrivas utifrån traditionella metoder med deltagande observation och intervjuer, men metoder för att följa de digitala spår som de medverkande skapar när de deltar kommer också att användas.
– På så sätt kan vi till exempel börja förstå varför medverkande avbryter sina engagemang, vilka stötestenarna är. Vi kan börja föra mer teoretiska resonemang kring hur vetenskaplig kunskap bildas och, kanske det mest intressanta, få tillgång till hur de som frivilligt bidrar diskuterar och förstår sina insatser, säger Dick Kasperowski.
Forskningsprojektet ”Taking science to the crowd: Researchers, programmers and volunteer contributors transforming science online” löper över fyra år med start sensommaren 2014. Bidraget från Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse är på 9,1 miljoner kronor.
