Verklighetsbaserad undervisning ökar elevers intresse för naturvetenskap
Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom en mera verklighetsbaserad undervisning. Lärare som genomgått kompetensutveckling för att kunna förändra undervisningen i den riktningen är beroende av stöd från sina kolleger. Det visar studier från en ny forskningsavhandling vid Göteborgs universitet.
Om eleverna erbjuds en inlärningsmiljö där de både praktiskt och teoretiskt kan arbeta med NO- och teknikuppgifter som de kan relatera till väcks intresset.
Genom entreprenöriellt lärande kan man erbjuda eleverna en lärmiljö som är anpassad till de förändrade kunskaps- och kompetenskrav som ställs på eleverna idag.
– I en entreprenöriell lärmiljö uppmuntras eleverna att komma på egna lösningar, gärna i grupp, till problem som liknar eller är ”riktiga” uppdrag som man kan möta i arbetslivet eller som samhällsmedborgare. Elevernas självkänsla växer när de känner att deras tankar och idéer har betydelse, säger Helena Sagar, som disputerat vid Naturvetenskapliga fakulteten, med inriktning utbildningsvetenskap.
Arbetsledningens stöd betydelsefullt
Forskaren Helena Sagar har via enkäter intervjuat ett sjuttiotal lärare samt djupintervjuat fem grundskolelärare vid olika tillfällen under 2,5 års tid. Lärarna har dessutom deltagit i en akademisk kurs om hur man skapar en entreprenöriell lärmiljö för eleverna.
Resultaten visar att lärarna upplever att de behöver skolledningens stöd samt tid och kompetensutveckling för att kunna förändra sin undervisning mot entreprenöriellt lärande.
– Lärarna anser också att deras egna personliga egenskaper och uppfattningar kring förändring är viktiga. Dessutom pekar lärarna på problemområden som inte kommit fram tidigare: ekonomi, skollokaler, lokala kursplaner samt fackliga frågor, säger Helena Sagar, som själv är NO-lärare och en av få kommundoktorander i landet.
Lärarkollegernas stöd avgörande
Studierna visar att kollegernas stöd betyder mycket för den enskilde lärarens utveckling och förändring efter kompetetensutvecklingen. På samma sätt kan kollegialt motstånd förhindra utveckling, även om skolledningen moraliskt stöder den lärare som vill åstadkomma förändring.
– Det kan därför vara av stort värde vid skolutveckling att begrunda lärarlagens sammansättning utifrån en helhetssyn på kompetens och personliga aspekter snarare än enbart utifrån lärarnas ämneskompetens, säger Helena Sagar.
Höjer elevers motivation
Elever blir mer intresserade och motiverade att lära NO och teknik när de själva inser värdet av att lära sig ämnena. Samverkan med omvärlden och verklighetsanknytning kan hjälpa eleverna att se meningen med lärandet.
– Studierna visar också att lärare som vill ändra sin undervisning till att erbjuda eleverna inblick i naturvetares, ingenjörers och teknikers arbeten och uppdrag kan behöva kompetensutveckling i både generella undervisningsstrategier och inom verklig naturvetenskaplig och teknisk praktik, säger Helena Sagar.
Avhandlingen: Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning
