Olika ägg hos tonårsflickor och vuxna kvinnor
Det finns två typer av befruktningsbara ägg. Det framgår av nya studier som publicerats i Human Molecular Genetics av en forskargrupp vid Göteborgs universitet. Resultaten kan få betydelse för fertilitetsbehandlingar och sjukdomar relaterade till äggstocken.
Forskarna ställde sig frågan om äggen som kommer från flickor i tonåren är likadana som de ägg som kommer från vuxna kvinnor. Nu visar de nya forskningsstudierna att det med all sannolikhet inte förhåller sig så.
– I våra studier fann vi övertygande bevis för att det finns två separata typer av ägg i äggstocken hos däggdjur. Dessa två klasser kallar vi den första vågen och den adulta vågen, säger professor Kui Liu, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Professor Lius grupp har använt sig av två genetiskt modifierade musmodeller för att visa att den första vågen av ägg, som börjar mogna direkt efter födseln, bidrar till puberteten. De här äggen är källan till befruktningsbara ägg som finns under tiden innan honan nått full mognad medan den adulta vågen förblir slumrande tills dess att den aktiveras när honan blivit vuxen. Först då förser den adulta vågen honan med ägg och fortsätter att göra så genom hela den reproduktiva delen av livet.
Första gången två typer av ägg beskrivits
Det här är den första gången som man kunnat beskriva dessa två distinkta populationer av ägg med hjälp av en djurmodell. Det finns även bevis för att dessa två populationer finns att hitta i den mänskliga äggstocken.
– Att man nu har identifierat, och börjat beskriva dessa två vågor av ägg, kommer att bidra till hur man tänker kring befruktningsbara ägg och påverka hur man kan få fram ägg av bra kvalité från kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar, säger professor Kui Liu.
Dessa nya tekniker är framför allt nödvändiga för kvinnor som lider av premature ovarian failure (POF), som drabbar mellan en och fyra procent av kvinnor i fertil ålder.
– Denna kunskap kan hjälpa oss att bättre förstå hur äggen växer och kan också bidra till en bättre bedömning av vilka ägg som fungerar bäst vid en provrörsbefruktning, säger Kui Liu.
De nya forskningsresultaten kan också leda till effektivare behandlingar för olika typer av sjukdomar relaterade till äggstocken, genom att specifikt behandla de olika äggpopulationerna.
Dr. Liu är professor vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Hans forskningsgrupp är inriktad på utvecklingen av könsceller hos däggdjurshonor. Under de senaste åren har hans forskning strävat efter att föra över resultat från djurmodeller till kliniskt användbara metoder för att behandla kvinnlig infertilitet.
Länk till studien i Human Molecular Genetics