Ökad insyn påverkar inte journalistikens trovärdighet
Uppfattningen att journalistikens trovärdighet ökar genom större insyn, transparens, är utbredd inom journalistkåren. Nu visar ny forskning från Karlstads universitet att detta delvis är en myt.
Inom journalistiken finns en stark övertygelse att om mediekonsumenten har en större insyn i hur nyheten kommer till och själv kan kommentera innehållet, så stärks tilltron till journalistiken.
– Fel. Vi har precis avslutat en unik studie som visar att trovärdigheten inte påverkas alls av insyn och transparens. Transparensens effekt är överdriven både utifrån bransch och tidigare forskning, säger Michael Karlsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet.
Studien ingår i det treåriga projektet ”Transparens och journalistisk trovärdighet” och är den första av tre delstudier. I experimentet fick 1 320 personer representativa för Sveriges befolkning, reagera på en konstruerad lokal nyhet på en websida. Där fanns bland annat kommentarsfält, exponering av journalistens värdering – positiv och negativ, en tidigare version av texten, en rättelse samt en text och bild skapad av en läsare. Användarna fick utvärdera om journalisten till exempel var professionell, objektiv eller partisk, rättvis samt värdera den övergripande tilliten till journalisten.
– Frågan vi ville få svar på var vilken effekt transparens har på journalisters och medieinnehållets trovärdighet sett ur publikens perspektiv. Slutsatsen är att den nya insynen inte kommer att revolutionera eller förändra journalistikens trovärdighet varken på kort eller lång sikt, säger Michael Karlsson.
Några små effekter kunde dock urskiljas, de flesta positiva. Hyperlänkar till exempel påverkar trovärdigheten i positiv riktning. En hyperlänk är när ett ord eller ett avsnitt av en text är länkat till ett annat textavsnitt. Syftet är att läsaren snabbt och enkelt ska kunna förflytta sig till det avsnitt man är intresserad av.
– Hyperlänkar är det som har störst effekt på trovärdigheten, så det är något journalisterna ska jobba vidare med. Att förklara varför man gör nyheten och dess vinkel påverkar också en del. Dessutom påverkar negativa användarkommentarer trovärdigheten i negativ inriktning. Men detta är mycket små effekter.
Är det då någon idé att fortsätta utveckla transparensen inom journalistiken?
I vår studie hade vi en ganska vardaglig lokal nyhet. Saken kommer i ett annat läge om det skulle gälla en kris och då kan det vara bra att ha transparensen att falla tillbaka på. Det kan också vara ett verktyg för att utveckla journalistiken och journalisterna. Vår studie är visserligen begränsad, men är först i världen i sitt slag och har god kvalitet på data. Fler studier av samma slag behövs, menar Michael Karlsson.
