Viktigt att problematisera hur vi ser på moderskap
Det finns en idé om att alla kvinnor vill, kan och bör skaffa barn och att föräldraskap bygger på biologiska band. Örebroforskaren Monica Johansson låter kvinnor som delar erfarenheten av att falla utanför det som betraktas som normalt, naturligt eller önskvärt när det gäller moderskap komma till tals i sin doktorsavhandling.
– Att bli mamma ses som en naturlig del av kvinnors liv. Den så kallade biologiska klockan är något som tas förgivet och skapar en idé om moderskap som en biologisk drift. Men moderskap är inte detsamma som biologi, säger Monica Johansson, forskare i sociologi vid Örebro universitet.
Hon menar att det är viktigt att problematisera vad hon kallar moderskapsnormativitet. Det vill säga tre principer som utgör en grund för hur vi ser på moderskap – det heterosexuella paret, det biologiska bandet mellan förälder och barn och förväntningen på kvinnor att vilja och kunna bli föräldrar. Detta är ett begränsande ideal som följer som en röd tråd genom lagar och regler och inom till exempel sjukvård och socialtjänst.
Monica Johansson har valt att samtala med åtta lesbiska, bisexuella och heterosexuella kvinnor som inte lever som idealet föreskriver utan har olika erfarenheter av moderskap.
– Signe, som inte har barn, berättar om de många kommentarer hon möter i vardagen. Hon upplever att det ses som onormalt att inte ha eller vilja ha barn. Det är någonting som hon behöver förklara. Hon menar att det är ingenting som bara accepteras, säger Monica Johansson.
Det bekräftas av Lena, en annan kvinna i studien, som beskriver hur hon nu bemöter frågor om varför hon inte har barn med ”nej, tyvärr”. Då blir det upp till henne om hon vill berätta mer för då får hon inga följdfrågor.
– Men det handlar inte bara om frågor och kommentarer. Lena blev till exempel först nekad av socialtjänsten att fungera som kontaktfamilj eftersom hon är ensamstående. Men när hon vände sig till en annan kommun gick det bra. Hon har sedan dess varit kontaktfamilj till flera barn, säger Monica Johansson.
Doktorsavhandlingen visar att vi ofta talar i termer av motsatser och det leder till att en mängd erfarenheter och relationer inte får plats utan osynliggörs. Motsatsparen biologisk och icke-biologisk, moderskap och barnlöshet samt frivillig och ofrivillig barnlöshet inte är så självklara som det först kan verka.
– Biologisk och icke-biologisk till exempel. Åsa och Sara är ett par som har skaffat barn tillsammans med hjälp av en donator. De berättar hur Sara inte ses som lika mycket förälder eftersom hon inte har det biologiska bandet till barnet, säger Monica Johansson.
Hon anser att det är viktigt att synliggöra olika kvinnors erfarenheter utanför den traditionella heterosexuella kärnfamiljen för att öppna upp för en förändring.
– Vi kan inte utgå från att alla kvinnor kan eller vill bli föräldrar eller att anta att föräldrar automatiskt har biologiska band till sina barn. Många betydelsefulla relationer osynliggörs som följd av sådana moderskapsnormativa antaganden, säger Monica Johansson.
