Aktivt stöd för sjukskrivna ger resultat
Att fokusera på förmågor istället för funktionsbegränsning, och på mål snarare än tidsgränser ger färre sjukskrivningsdagar, visar de preliminära resultaten av en interventionsstudie i samhällsmedicin.
Kontakterna mellan arbetslivet och hälso- och sjukvården kring sjukskrivna är oftast få. Många läkare har liten kunskap om de krav arbetet ställer. Arbetsgivare följer ofta inte sjukskrivningsprocessen, och hos försäkringskassan blir den sjukskrivne ett ärende där fokus ligger på att hålla tidsgränserna. Den som behöver stöd för att åter kunna arbeta kan ha svårt att komma till tals i en process med många olika parter.
– Här saknas en länk, någon som tar individens perspektiv och koordinerar insatser, säger Elsy Söderberg, forskare i samhällsmedicin.
Hon leder ett projekt som för första gången i Sverige testat en metod, The Strengths model, i syfte att stödja individer i att använda sin arbetsförmåga i såväl tidigare som nya arbetsuppgifter.
– Metoden innebär att den sjukskrivne får en stödperson, kallad koordinator, som stöttar individen i den riktning som krävs för att nå det man villgöra och tror sig kunna klara av. Man träffas regelbundet, men inte på kontor, utan ute i samhället, t.ex. på ett fik eller ett gym.
Tillsammans kartlägger de den sjukskrivnes förutsättningar och ambitioner och sätter tillfrisknande och utveckling i förgrunden. Utifrån det upprättas en handlingsplan. Det kan handla om att besöka en arbetsförmedlare eller en studievägledare, planera en utbildning eller göra studiebesök. Koordinatorn kan också gå med till den sjukskrivnes arbetsplats och träffa chefen där.
– Vi involverar cheferna från start, och har haft seminarier med dem, berättar Elsy Söderberg. Det är viktigt att de är med och lär sig mer om betydelsen av hur stödet förmedlas och om den här metoden.
Mycket i The Strengths model låter som vanligt sunt förnuft. Den stora utmaningen är fokusförskjutningen från diagnos och nedsatt arbetsförmåga till vad den sjukskrivne har för resurser och styrkor. Individens delaktighet är A och O. Att uppmuntra till aktivitet, istället för att skicka remisser och skapa långa passiva väntetider, att träffas regelbundet, utifrån behov. Att sätta upp mål och göra en handlingsplan, visa respekt och ge uppmuntran. Ändå görs inte detta rutinmässigt. Varför?
– Försäkringskassans arbetsprocesser har blivit mer tidsstyrda sedan rehabiliteringskedjans infördes, säger Elsy Söderberg. Ett annat problem kan vara att rekommendationerna i det försäkringsmedicinska beslutsstödet ses mer som påbud än som hjälpmedel i bedömning av sjukskrivningstider.
I studien ingick 50 sjukskrivna, mestadels från arbetsplatser inom vård, omsorg och service. En majoritet, 60 procent, var kvinnor, något som väl speglar läget för hela befolkningen. Kvinnor är mer sjukskrivna än män. Interventionen pågick i ett år. Det preliminära resultatet är således gott, jämfört med en vanlig sjukskrivningsprocess.
– Det handlar både om färre sjukskrivningsdagar och därmed minskade samhällskostnader, och om ökad livskvalitet för de sjukskrivna, konstaterar Elsy Söderberg.
Projektet, med titeln ”Att ta tillvara förmåga trots begränsning”, avrapporteras nu till AFA som har stött det finansiellt, och blir en del av en lärobok om arbetsförmåga. Ett vägledningsmaterial för chefer och arbetsledare ska också tas fram.
