Därför blir vita hundar vita
Ungefär hälften av alla hundar visar någon form av vita tecken som kan variera från få vita tecken hos berner senner till extrem vit färg hos dalmatiner och vit boxer. Men varför har hundar så ofta vita tecken och hur kan vi förklara hur de bestäms genetiskt? Det har forskare från bl a SLU och Uppsala universitet spridit nytt ljus över i en artikel som nu publiceras i tidskriften PLoS One.
Det finns en vida spridd missuppfattning att vita tecken hos hundar har uppkommit som en biprodukt när vi selekterat för ett tamt beteende.
– Den viktigaste orsaken till att hundar har vita tecken är att vi medvetet valt hundar med vita tecken för avel, säger Leif Andersson en av forskarna bakom denna studie.
Detta har pågått under tusentals år vilket illustreras av att den romerske auktoriteten på jordbruk, Columella, som redan på 100-talet beskrev att fåraherdar föredrog vita fårhundar för att de var lättare att skilja från vargar om man behövde jaga i väg vargar vid gryningen eller skymningen.
I den artikel som publiceras i dag visar forskarna att vit färg hos hund beror på mutationer i MITF-genen som har en avgörande betydelse för en normal utveckling av pigmentcellerna. Forskarna visar att dessa mutationer inte påverkar MITF-proteinet utan dess genetiska reglering.
– Hundars vita tecken beror inte på att de inte kan producera pigment utan att de helt saknar pigmentceller i huden i de områden som har vita tecken, säger Izabella Baranowska Körberg som doktorerade vid SLU på en avhandling där denna studie ingick.
– Förändringen i MITF genens reglering gör att inte alla pigmentcellerna hittar fram till huden under hundens embryo- och fosterutveckling. Eftersom pigmentcellerna också har en viktig funktion i innerörat får vissa hundar (5–15 procent) med extremt mycket vita tecken som vita boxrar och dalmatiner nedsatt hörsel eller dövhet, säger Göran Andersson som tillsammans med Leif Andersson lett detta forskningssamarbete.
Forskarnas resultat var helt i linje med att människan har avlat för vita tecken under tusentals år eftersom de kunde visa att vissa varianter av vita tecken inte berodde på en enskild mutation utan på flera samverkande mutationer som uppkommit vid olika tillfällen.
– Det faktum att våra husdjur har en relativt lång historia (tusentals generationer) och selektionen för att förändra vissa egenskaper som färgteckning har varit mycket stark gör att vi nu har ett antal exempel på evolution av genvarianter som beror på flera konsekutiva genetiska förändringar i samma gen, och MITF-genen hos hundar är ett av de vackraste exemplen på detta menar Leif Andersson.
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet och Broad Institute har sedan nära tio år ett omfattande forskningssamarbete där hunden används som modelldjur för ärftliga sjukdomar som drabbar både hund och människa. I dag undersöks ett tjugotal sådana sjukdomar, bland annat cancer, immunmedierade sjukdomar, beteende, ögonsjukdomar och kardiomyopati hos flera hundraser.
Artikeln i PLoS One “A simple repeat polymorphism in the MITF-M promoter is a key regulator of white spotting in dogs”. (Izabella Baranowska Körberg, Elisabeth Sundström, Jennifer Meadows, Gerli Rosengren Pielberg, Ulla Gustafson, Åke Hedhammar, Elinor K. Karlsson, Jennifer Seddon, Arne Söderberg, Carles Vilà, Xiaolan Zhang, Mikael Åkesson, Kerstin Lindblad-Toh, Göran Andersson & Leif Andersson).
