Självkänsla och kreativitet i skolan

Jag träffade forskaren Eva Hoff en solig eftermiddag i början av sommaren för ett samtal om kreativitet, men vi började i stället prata om självkänsla. Kreativitet och självkänsla hänger nära samman. Din självkänsla växer många gånger i en kreativ miljö, och kreativiteten kan blomma ut när du känner dig trygg och får spelrum för ett fritt tänkande.

Eva Hoff är utvecklingspsykolog på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, och forskar bland annat om kreativitetens villkor i skolan.

– Jag måste först få berätta om den senaste studien som vi just nu håller på att sammanställa resultatet från, säger Eva Hoff och sprudlar av engagemang. I en enkätstudie har vi jämfört ungdomars självkänsla idag med hur det såg ut för trettio år sedan. Det kommer att lägga grunden för ett stort självbildsprojekt som vi hoppas kunna gå vidare med under nästa år.

Sämre självkänsla hos flickor
Ännu är inga resultat klara med det finns indikationer på att självkänslan hos flickor i högstadiet och första årskursen i gymnasiet är betydligt sämre idag än för trettio år sedan.

– Jag undrar om vi fostrar flickor på ett sådant sätt idag att de får en negativ syn på sig själva och sin kropp, funderar Eva Hoff. Jag skulle vilja gå vidare och utforska nya sätt att uppmuntra till en bättre självbild hos våra ungdomar.

Resultaten från självbildsstudien förväntas vara publicerade under våren 2015. I några andra skolprojekt som Eva Hoff har genomfört de senaste åren har hon också studerat vad som främjar respektive hämmar kreativiteten i skolan.

Vad gynnar kreativitet?
Eva Hoff har i sin forskning identifierat åtta viktiga faktorer som gynnar kreativa miljöer (se faktarutan intill).

– Vi tänker kanske många gånger på kreativitet som den skapande processen när vi kommer på nya idéer, men kreativitet är så mycket mer. Du behöver förbereda dig och läsa in dig på området så att du har en kunskapsbas att stå på. Sedan gäller det också att genomföra idéerna och verkligen skapa något nytt och användbart.

Det låter som att det mycket handlar om att eleverna lär sig arbeta i projektform, och Eva Hoff bekräftar det.

– Man skulle kunna säga att lärandet i sig är en kreativ process. Du lär dig nya saker och sätter in dem i ett annat sammanhang. Utan den kreativa processen blir kunskap bara något du rabblar upp, säger Eva Hoff.

Kreativitet handlar också om att utmana sig själv, och tro på att du klarar av att lösa en uppgift, berättar Eva Hoff.

– Att eleverna gör sina egna veckoplaneringar kan vara ett sätt att fostra dem till utmaningar på sin egen nivå. Det brukar vara en pedagogik som ger grunden för ett kreativt arbetssätt. Det brukar också vara bra om eleverna får jobba två och två eller i grupp. Det frigör också tid för läraren att stötta både de svagare eleverna, och de elever som behöver extra mycket utmaningar.

Kreativitet finns hos alla
– Alla har en potential att vara kreativa, säger Eva Hoff. Hos en del hämmas kreativiteten av den miljö de växer upp i, medan andra lyfts av sin uppväxtmiljö.

Är då skolan kreativ idag? Eva Hoff påminner sig om sin egen utbildning till lärare.

– Vi fick lära oss att skolan skulle individualisera och anpassa lärandet till alla elever, men i praktiken upplever jag att många fortfarande undervisar till klassen som en grupp. Då missar du att ge de allra svagaste och de allra duktigaste det stöd de behöver. Det här är både svårt och viktigt, och det krävs bra lärarutbildningar.

I en skola där lärare tyngs av en alltför hög arbetsbörda är det i praktiken inte lätt att hinna individualisera undervisningen. Inte heller att uppmuntra till ett kreativt lärande.

– Enligt läroplanen är det femte kunskapsmålet i skolan att undervisa eleverna så att de blir kreativa, men det finns ingen vägledning där om hur du når dit, säger Eva Hoff. I den forskning som vi har gjort här hos oss har vi också sett att det finns utrymme att lyfta flickornas kreativitet mer än idag. Många gånger stimulerar kreativa klassrum i första hand pojkar har jag märkt.

Text: Nina Nordh

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne, 5 september 2014. Artikeln är publicerad på forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, där mer information finns om ämnet.