Tidiga betyg ger inte bättre undervisning
Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.
Forskning visar att yngre elever inte alltid förstår vad betyg är utan tror att det är en bedömning av dem själva, inte av deras kunskaper. Att sätta betyg tar också tid och fokus från undervisningen. Vissa elever kan dock sporras av betyg: de finns bland de allra mest högpresterande.
Undervisning påverkas av en mängd olika saker, till exempel betyg. Att elever skulle lära sig mer av att betyg införs är tveksamt eftersom betyg i sig självt inte leder till att undervisningen blir bättre.
Bättre undervisning är främst en pedagogisk fråga som handlar om lärarnas professionalitet och kompetens. Att betyg (som är en ”mätning”) i sig självt ska leda till bättre undervisning som i sin tur ska leda till att elever presterar bättre i skolan är inte självklart.
Vissa elever tycks sporras av att få betyg. Det är elever som redan tidigare presterar bra. Lågpresterande elever tycks snarare bli hämmade av betyg. En studie utförd av 7 000 sjätteklassare (födda 1967), där hälften fick betyg och hälften inte fick det, visar att det enbart är en liten grupp av högpresterare som gynnas av betygen på så sätt att de får ännu högre betyg årskursen efter (och detta i en så liten grad att den inte är statistiskt signifikant). De andra eleverna, de som presterade medelbra eller under medel, fick sämre betyg i sjuan än de som inte fick betyg i sexan. Flickor och pojkar tycks också påverkas på olika sätt av betyg på så sätt att flickor gynnas av betyg i grundskolan medan pojkar missgynnas. Betyg påverkar elever på olika sätt också beroende på deras bakgrund och förutsättningar. Resurssvaga elever påverkas negativt av betyg i deras senare prestationer jämfört med resursstarka elever. Det går alltså inte att ge ett enkelt svar på frågan.
– Ur ett lärarperspektiv innebär mer betyg i tidigare årskurser, ett större fokus på summeringar vilket kan leda till att mindre tid ägnas åt elevernas lärande, säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Högskolan i Kristianstad och som ligger bakom studien.
Forskning har visat att återkoppling, så kallad formativ bedömning, kan vara effektivt för elevernas inlärning. Skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning (i vilket betyg ingår) är att formativ bedömning ges direkt medan kursen pågår och då har eleverna möjlighet att förbättra sitt lärande. Summativ bedömning görs vid ett specifikt tillfälle och ger sämre återkoppling om vad eleven kunde gjort annorlunda.
Bland andra har Nya Zeeländske skolforskaren John Hattie visat att återkopplingen till elever ska vara uppgiftsbaserad och inte handla om personen, den ska vara detaljrik och ge exempel på hur lösningar kan se ut och komma i direkt anslutning till lärandesituationen.
– Det finns alltså bättre sätt att ge detaljerad och tydlig återkoppling till eleven, för att eleven ska kunna förbättra och utveckla sina kunskaper, än genom betyg, säger Alli Klapp.
Men betyg har också andra syften, att vara urvalsinstrument för vidare utbildning. I många utbildningssystem världen över finns ett stort fokus på utvärderingar och resultat. I utbildningssystem där det ges betyg och prov i stor omfattning hamnar fokus ofta på prov och betyg istället för på elevernas lärande. Dock är det så att de allra flesta länder som får bra placeringar i Pisa har betyg i tidig ålder.
Thomas Heldmark
Tillfrågad expert:
Alli Klapp, fil.dr. i pedagogik, Högskolan i Kristianstad.
