Statens konstnärsbidrag granskas
I en avhandling granskas ett av statens konstnärsbidrag till bild- och formkonstnärer. Det infördes 1976 för att bland annat ”motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet” och bidraget utgår än i dag.
Projektbidraget med dess administrativa ramverk befinner sig i skärningspunkten mellan konstens och politikens fält. I styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, som är ett självständigt beslutande organ inom Konstnärsnämnden, sitter representanter för konstlivet utsedda av regeringen för en begränsad tid.
Under 1970- och 80-talen återspeglas i så väl styrelser som i beviljade projekt hur starkt konsten var under inflytande av jämställdhetsideal i politiken och fackföreningsrörelsens starka inflytande på arbetsmarknaden. Det nya bidraget tillkom inte bara i syfte att skapa en breddning, och i konstnärsorganisationernas ögon, mer jämlik och rättvis fördelning, utan innebar de facto också ett paradigmskifte, och ett maktskifte, vad gällde själva principen för fördelningen.
Tidigare hade en selekterad skara akademiledamöter haft makten att utpeka enskilda konstnärer som särskilt förtjänta. Projektbidraget innebar raka motsatsen. Här avgjorde representanter från landets konstnärsorganisationer och processen med ansökningshandlingar gjordes transparent och åskådlig: bidraget gavs för kostnadskrävande projekt, det var varken en välvillig allmosa eller en symbolisk hallstämpling.
Förändringar i konstlivets inre struktur efter det postmoderna skiftet på 1980-talet urholkade den tidigare konstnärsfackliga styrelsens legitimitet. En styrelse med konstnärer som intog toppositioner i konstlivet, flera med förankring vid landets konsthögskolor, kunde väljas efter att konstnärsorganisationernas nomineringsrätt till Bildkonstnärsfondens styrelse tagits bort.
Avhandlingen visar att den statliga kulturpolitikens mål, att ”motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet” och ”möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse” har kommit att förstås i enlighet med konstlivets förändrade uppfattning om vad en icke-kommersiell konst är.
Ramarna för bidraget har inte ändrats sedan 1976, men ett konceptuellt och processbetonat konst- och verkbegrepp tillsammans med regeringens och konsthögskolornas satsningar på konstnärlig forskning har förändrat förståelsen för vad ett projekt är.
FAKTA
Anna Brodow Inzaina, Konstnärliga projekt & experiment. Beviljade projektbidrag ur Sveriges bildkonstnärsfond 1976-2007. Ultima Esperanza Books, 2014. 288 s. Ill.
