Om hur frisättningen av insulin hämmas vid typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes kännetecknas av rubbad ämnesomsättning. Förutom förhöjda blodsockernivåer ses ökade koncentrationer av fettsyror tidigt i sjukdomen. Förändringarna påverkar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln negativt så att de frisätter mindre insulin eller till och med dör, vilket bidrar till att sjukdomen försvåras med tiden.

I en studie från Uppsala universitet har forskare gjort viktiga upptäckter, som kan förklara hur den vanliga fettsyran palmitinsyra hämmar insulinfrisättningen. När betaceller från människor eller möss exponerades för palmitinsyra för att efterlikna den diabetiska miljön, försämrades den glukosstimulerade insulinfrisättningen tydligt redan efter två dygn. Samtidigt sågs en markant minskad bildning av cykliskt AMP, ett viktigt signalämne för insulinfrisättningen.

– Den försämrade signaleringen verkar bero på minskad aktivitet av genen för ett av de enzym som producerar cykliskt AMP. Störd signalering och insulinfrisättning kunde efterliknas genom att på konstgjord väg reducera uttrycket av den aktuella genen, och sedan korrigeras med direkt tillförsel av cykliskt AMP till cellerna, berättar Anders Tengholm, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, som är ansvarig för studien.

Resultaten förklarar hur läkemedel som stimulerar bildningen av cykliskt AMP har gynnsamma effekter hos patienter med typ 2-diabetes. Fynden kastar även nytt ljus över sjukdomens uppkomst och skapar förutsättningar för att utveckla nya, mer specifika och effektiva diabetesläkemedel.

FAKTA
Tian G, Sol EM, Xu Y, Shuai H, Tengholm A. (2014). Impaired cAMP generation contributes to defective glucose-stimulated insulin secretion after long-term exposure to palmitate. Diabetes, in press.