Uppsving för genusforskning

Genusforskningen är central för att bygga upp kunskapen kring hur ett jämställt samhälle ska uppnås. Det menar nya forskningsministern, Helene Hellmark Knutsson. Hon vill stärka genusforskningen genom att säkra genuskompetensen i bedömningen av forskning.

Enligt ministern har regeringen nu påbörjat arbetet med att säkerställa genusperspektiv i alla politikområden. Genusfrågor och jämställdhet står högt på regeringens agenda, försäkrar Hellmark Knutsson. Samtidigt understryker hon att det är viktigt att hålla isär frågorna. Arbetet med jämställdhet i akademin är en sak, satsningar på genusforskning en annan.

– Vi vill vara tydliga med att båda sakerna är angelägna. Den kunskap genusforskningen ger är viktig för den här regeringen, säger Helene Hellmark Knutsson.

I regeringsförklaringen aviserade statsminister Stefan Löfven att departement och myndigheter ska få tydligare uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Högskolor och universitet är bland de sista delarna av svensk offentlighet som ännu inte fått särskilda direktiv om att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Forskningsministern ser det som prioriterat att föra en dialog med lärosäten om hur ett sådant arbete kan utformas.

I tidigare intervjuer har Hellmark Knutsson sagt att Socialdemokraterna har ett förslag om att inrätta ett bonussystem för att få fler professorer som är kvinnor. Hon vill inte svara på hur mycket medel det kommer att röra sig om men understryker att arbetet kommer att ske på bred front. Ministern talar även om att tillsätta medel för att skapa goda anställningsvillkor på högskolan och långsiktighet i forskningen:

– Vi måste också kvalitetssäkra rekryteringsprocesser och anslag och se till att arbetet sker på formella grunder och inom formella strukturer.

Vill stärka tvärvetenskaplig forskning
Under senare år har det talats allt mindre om genusforskning i den svenska forskningspolitiken. Som svar på vad kan bero på säger Helene Hellmark Knutsson att det kan handla om att man har velat föra in genusperspektivet överallt.

– Risken med det är att genusperspektivet försvinner eller får minskade resurser, säger Hellmark Knutsson.

Vetenskapsrådets tvärvetenskapliga expertråd för genus är ett exempel på hur arbetet med genusfrågor förändrats. Förra året lades rådet ner och istället beslutades att en särskild beredningsgrupp för genusvetenskap skulle inrättas inom ämnesområdet humaniora och samhällsvetenskap. För genusforskare inom andra discipliner, till exempel naturvetenskapliga, kan det bli problematiskt. Hur ska genusforskningen främjas även utanför humaniora och samhällsvetenskap?

– Vi ska undersöka hur Vetenskapsrådet har jobbat med frågorna. Det är viktigt att få till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. Genusforskning behövs inom många områden och får inte falla bort och försvinna för att man saknar kompetens att bedöma ansökningar.

Efterlyser genuskompetens i beredning
Till skillnad från Sverige har EU, inom ramen för Horisont 2020, ställt krav på att inkludera genusperspektiv i forskning. Såväl genus i forskningsinnehåll som jämställdhet i forskarmiljöer är reglerat. I vissa utlysningar kommer det att vara krav på genusperspektiv, i övriga uppmuntras det och ska öka chansen att få tilldelning.

– Vi vill inte ligga efter den internationella utvecklingen utan vill vara ett föregångsland i dessa frågor, säger Hellmark Knutsson.

En möjlig väg, enligt ministern, kan vara att säkerställa genuskompetens vid bedömning och vid beredning av forskningens förutsättningar och behov. Ett sådant forum kan vara Forskningsberedningen, som är ett rådgivande organ till regeringen i forskningsfrågor och består av företrädare från olika delar av forskarvärlden och näringslivet. Beredningen har en framträdande roll i att ta fram den nya forskningsproposition som kommer 2016. Betyder det att vi nu kan hoppas på ett uppsving för genusforskningen i Sverige framöver?

– Ja det hoppas jag verkligen – vi är en feministisk regering. Det innebär att alla frågor som rör jämställdhet och hur maktförhållanden mellan könen ser ut är viktiga frågor. Genusforskning är en central del i att bygga upp det kunskapsunderlag som behövs, avslutar Helene Hellmark Knutsson.

Ulrika Helldén

Artikeln ovan har publicerats av Nationella sekretariatet för genusforskning som intervjuat ministern för högre utbildning och forskning om hur hon ser på genusforskning och jämställdhet i akademin. Följ länken för att läsa mer om genusforskning.