Svensk hiphop och jämlikhet
Populärkultur är en viktig arena där sociala identiteter skapas och bearbetas. Social ojämlikhet är ett centralt tema inom svensk hiphop. Detta gäller såväl klass och rasism som frågor om kön och sexualitet.
Det finns många bilder av hiphop. Genren ses ofta antingen som antirasistisk eller som extra sexistisk och homofob. Men hur pratar rapartister egentligen om teman som rasism, klass, kön och sexualitet i sina låttexter? Medan det finns en hel del forskning om hiphopkulturen i USA, är Kalle Berggrens avhandling om svensk hiphop en av de första studierna i Europa som försöker ta ett helhetsgrepp på frågor om såväl kön och sexualitet som klass och ras.
I avhandlingen ”Reading rap” analyseras låttexter från ett 40-tal svenska rapartister under två decennier, från början av 1990-talet och framåt. Bland rappare som är män är frågor om rasism och klassojämlikheter framträdande i texterna.
– Det finns berättelser om erfarenheter av alltifrån kronofogden och socialtjänsten till diskriminering på arbetsmarknaden, och inte minst om rasism från polisens sida, säger Kalle Berggren.
Studien visar samtidigt att kritiken av den svenska rasismen och klassamhället ofta hänger ihop med föreställningar om kön och sexualitet. Bland män används gärna ”bög” som ett skällsord för att beskriva polisen. Men samtidigt som manliga rappare tar avstånd från homosexualitet finns en ambivalens i och med att de ofta ger uttryck för mycket kärlek till sina ”bröder” och ”grabbar”.
– De utför ett intressant gränsdragningsarbete här, när de å ena sidan ger uttryck för att älska andra män mest, men å andra sidan tydligt tar avstånd från att vara homosexuella.
Hos kvinnor är frågor om klass och ras mindre framträdande och istället kritiseras mansdominansen och sexismen inom såväl hiphopscenen som samhället i stort.
– Det kan handla om att bli sedd som en avvikare eller paradox inom hiphoppen, berättar Kalle Berggren. Men det finns också berättelser om mäns våld mot kvinnor, om ojämlika löner och om killar som beter sig sexistiskt i relationer.
Avhandlingen visar även hur forskning om maskulinitet kan vidareutvecklas genom att i större utsträckning använda sig av aktuell feministisk teori. I fokus står poststrukturalistisk feminism, feministisk fenomenologi, intersektionalitet och queerteori.
Läs avhandlingen digitalt: Reading Rap: Feminist Interventions in Men and Masculinity Research
