Vem behöver strålbehandling?

Här skriver doktoranden Martin Sjöström själv om sin forskning:

Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen hos svenska kvinnor och årligen får runt 8000 diagnosen. Tack och lov är beskedet inte lika hopplöst som tidigare eftersom 8 av 10 överlever sin sjukdom.

Behandling vid bröstcancer
Att operera bort tumören är den viktigaste åtgärden men ofta behöver man ge ytterligare behandling för att tumören inte ska komma tillbaka. Det kan vara strålbehandling, som verkar lokalt, eller olika typer av läkemedel som verkar i hela kroppen t.ex. cellgifter.

Vid de minsta tumörerna opererar man bort en bit istället för att ta bort hela bröstet, så kallad bröstbevarande kirurgi. Då ger man strålbehandling efter operationen för att minska risken att tumören kommer tillbaka. Det är en mycket bra behandling, men 7 av 10 kvinnor som får denna kombination av operation och strålbehandling är redan botade av enbart operationen.

Därmed utsätts de för en onödig strålbehandling som på lång sikt kan leda till skador på hjärta och lungor, problem med huden, svullna armar, ökad risk för andra cancerformer och kostnader för sjukvården. Dessutom får 1 av 10 återfall trots strålbehandlingen, vilket betyder att bara 2 av 10 patienter har nytta av strålbehandlingen.

Vill inte strålbehandla i onödan
Problemet är att vi på förhand inte vet vilken grupp en kvinna tillhör. Visste vi det skulle vi kunna avstå från att strålbehandla de som redan är botade med operationen och de skulle slippa biverkningarna. Naturligtvis skulle vi fortsätta ge behandling till den som har nytta av strålbehandlingen. Vi skulle även kunna erbjuda den som inte blir botad en annan behandling, t.ex. att att ta bort hela bröstet eller cellgiftsbehandling.

Resultatet blir en skräddarsydd strålbehandling med förbättrad överlevnad, minskade biverkningar och minskade kostnader.

Vad styr hur en cancer beter sig?
Människokroppen är uppbyggd av celler som var och en lever sitt eget liv: de föds, de lever, förökar sig och de dör. För att kroppen ska fungera krävs det att  cellernas livscykel är noga reglerad och att cellerna samarbetar och håller sig till sin uppgift.

Ibland förändras celler så att de istället för att bidra till kroppens gemensamma bästa förökar sig okontrollerat, sprider sig och börjar växa där de inte ska och bryter ned kroppen. En cancer uppstår.

Under de senaste åren har vi lärt oss mer om vilka förändringar som krävs för att en cancer ska uppstå och vi vet att grunden är förändringar i cancercellernas DNA. DNA är molekyler som innehåller ritningen över hur en cell ska byggas och fungera. Varje byggsten i cellen beskrivs av en gen, ett litet segment av DNA.

Genom att slå på och av sina gener bestämmer cellen vad som ska byggas och hur cellen ska bete sig.  Ny teknik har gjort det möjligt att undersöka vilka gener som är på eller av, vilket kan användas för att förutsäga hur tumören kommer att bete sig, t.ex. om den har stor risk att komma tillbaka.

Vår forskargrupp har tidigare visat att den tekniken kan användas för förutsäga hur tumörerna påverkas av strålbehandling.

Skräddarsydd strålbehandling vårt mål
Nu bygger vi vidare på våra tidigare resultat och fortsätter att undersöka vilka gener som är på eller av i de tumörer som kommer tillbaka trots strålbehandling och i de tumörer som inte kommer tillbaka, även utan strålbehandling.

Målsättningen är att utveckla ett test som kan användas när en kvinna opereras med bröstbevarande kirurgi för bröstcancer. Testet ska visa om just den kvinnan behöver strålbehandling. Strålbehandling erbjuds då till dem som verkligen har nytta av behandlingen.

Bröstcancerpatienterna skulle få en skräddarsydd strålbehandling som bidrar till att fler överlever, färre patienter behöver uppleva obehagliga biverkningar och som dessutom kostar mindre.

Text: MARTIN SJÖSTRÖM

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 29 oktober 2014. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.