Läkemedel, luft, ekonomi och autoimmuna sjukdomar

Läkemedelsgenomgång kan minska äldres fallrisk
Att skriva ut läkemedel är en av de vanligaste medicinska åtgärderna, men också den främsta orsaken till patientskador och patientsäkerhetsproblem i Sverige. Det gäller inte minst multisjuka äldre, som kan ha 10-15 olika läkemedel.

Allmänmedicinaren Veronica Milos Nymberg har i sin avhandling bl.a. undersökt nära 400 multisjuka äldre som bodde på äldreboenden eller hade hjälp av hemsjukvården. Hon har jämfört antalet fallolyckor med de äldres läkemedelslistor, och funnit en tydlig koppling mellan psykofarmaka (antidepressiva medel, lugnande medel och sömnmedel) och fallolyckor. Skälet kan vara att dessa läkemedel påverkar balans och muskelspänning. Hon fann däremot inget samband mellan hjärt-kärlmedel och fallolyckor.

Avhandlingen heter Drug therapy – a challenge in primary care, och las fram den 21 november.

Mer information finns på www.lu.se/lup/publication/4729585 och http://www.vetenskaphalsa.se/manga-aldre-faller-i-onodan/. Veronic Milos Nymbergs handledare var docent Patrik Midlöv.

Nytt sätt att förbättra inomhusluften
Ämnen som skadar luftvägarna sprids inomhus bl.a. från fuktiga byggmaterial och från rökning, vilket studerats av mikrobiologen Pawel Markowicz. I en studie har han kartlagt de ämnen som sprids i luften när någon rökt vattenpipa. Vattnet i pipan minskar visserligen rökens koncentrationer av vissa mikrobiella ämnen, men en hel del sådana ämnen samt vissa polyaromatiska kolväten finns ändå kvar.

I en annan studie visar forskaren att resultatet av luftmätningar inomhus är starkt påverkat av den relativa luftfuktigheten, vilket är viktigt att ta hänsyn till när man ska besluta eventuella åtgärder. En tredje studie handlar om cTrap-duken, en duk som utvecklats vid Lunds universitet och som, när den placerats på fuktskadade väggar och golv, kan binda utsläppen av skadliga ämnen direkt vid källan. På så sätt kunde luftkoncentrationerna av sådana föroreningar minskas med upp till 100 procent, visar Pawel Markowicz.

Avhandlingen heter Determination and control of some pollutants in indoor environments, och las fram den 28 november.

Pawel Markowicz handledare var professor Lennart Larsson. Mer info www.lu.se/lup/publication/4770127

Hälsoekonomi vid reumatoid artrit
Nya läkemedel är nästan alltid dyrare än gamla, befolkningen blir äldre och sjukvården får inte mer pengar. Hälsoekonomiska analyser, som kan visa vad som är mest kostnadseffektivt, blir därför allt viktigare.

Reumatologen Johan A Karlssons avhandling handlar om olika sätt att värdera behandlingen av reumatoid artrit, RA. Han visar bl.a. att skattningen HAQ (Health Assessment Questionnaire, som inriktar sig på funktionsförmågan) speglar kostnaderna för sjukvård och produktionsbortfall bättre än två andra metoder som mäter sjukdomsaktivitet och livskvalitet.

Johan Karlsson visar också att de dyrare biologiska läkemedlen inte ger bättre resultat än konventionell kombinationsbehandling för patienter som nyligen fått RA, vare sig i fråga om livskvalitet eller kostnader för sjukvård, sjukskrivning och förtidspension, i varje fall inte på kort sikt.

Avhandlingen heter Health economics and its measures in rheumatoid arthritis, och läggs fram den 5 december. Johan A Karlssons handledare var Pierre Geborek. Mer info https://lup.lub.lu.se/search/publication/4779044

Kopplingen mellan typ 1-diabetes och celiaki
Omkring en tiondel av alla patienter med typ 1-diabetes får förr eller senare också celiaki (glutenintolerans). Men förekomsten av dessa autoimmuna sjukdomar varierar mellan olika länder på ett sätt som tycks ha inte bara med arv utan också med miljö att göra. Sverige har t.ex. mycket fler fall av båda sjukdomarna än Danmark, kanske pga olikheter i kosten.

Barnläkaren Emma Adlercreutz har bl.a. undersökt glutenrelaterade antikroppar hos barn med typ 1-diabetes i Sverige och i Danmark, och funnit att antikroppsnivåerna skilde sig oberoende av genetiska markörer. Hon fann också att många friska danska barn hade celiakirelaterade antikroppar, vilket tyder på att det finns oupptäckta fall av sjukdomen i landet.

En annan studie i avhandlingen är en djurstudie som visar att de vita blodkroppar som är associerade med autoimmunitet påverkas av gluten i kosten. En tredje studie är en registerstudie med ca 700 000 svenska barn, där Emma Adlercreutz undersökt perinatala (födelse-anknutna) riskfaktorer för att få båda sjukdomarna. Risken för att ett barn med typ 1-diabetes även ska få celiaki visade sig öka för dem som var födda med kejsarsnitt, var födda på sommaren, var flickor eller hade en svenskfödd mor.

Avhandlingen heter The perfect storm? Gluten and type 1 diabetes och läggs fram den 6 december. Emma Adlercreutz handledare var Daniel Agardh. Mer info https://lup.lub.lu.se/search/publication/4812283