Umeåprofessor efterlyser mer data om dödsfall i utsatta länder
För att utveckla ett välfungerande hälso- och sjukvårdssystem i fattiga länder i Afrika och Asien, krävs tillförlitliga och standardiserade data för att kartlägga dödsorsaker. Det konstaterar Peter Byass, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, i en debattartikel i tidskriften Lancet Global Health.
– Insamling av data om dödsfall, dödsorsaker, med mera, är den viktigaste frågan att lösa för att det ska vara möjligt att utveckla hälsosektorn i ekonomiskt utsatta länder. Sjukvården i dessa länder är ofta så belastad att den inte klarar att samla in data om dödsorsaker på ett systematiskt sätt, och många dödsfall sker dessutom inte i sjukvården, vilket understryker betydelsen av alternativa metoder för insamling av dessa uppgifter, säger Peter Byass, som även är ansvarig för det samarbetscentrum för ”verbal autopsy” vid Umeå universitet, som Världshälsoorganisationen WHO har inrättat.
En metod för insamling av data kring dödsorsaker som kallas verbal autopsy, innebär att familjemedlemmar, närstående eller vittnen till ett dödsfall, får genomgå strukturerade intervjuer på cirka 15 minuter där dödsfallet diskuteras och dokumenteras. Metoden som har börjat användas i allt högre utsträckning under ledning av Världshälsoorganisationen, WHO, kan enligt Peter Byass ge uppgifter som är relevanta för folkhälsan, dessutom till en låg kostnad och liten arbetsinsats. Verbal autopsy kan bland annat genomföras med hjälp av smarta telefoner, vilket förenklar överföringen av data till en så kallad CRVS-databas, (Civil Registration and Vital Statistics).
Nätverket INDEPTH har nyligen påvisat nyttan av verbal autopsy i stor skala, då man analyserade data från mer än 110 000 dödsfall i hela Afrika söder om Sahara och Sydostasien. Resultatet om dödsorsaker följde i huvudsak de uppskattningar som tidigare har genomförts, men med den skillnaden att denna analys gav mer detaljerade uppgifter.
Läs om resultaten här
Peter Byass anser att även om metoderna för datainsamling måste fortsätta utvecklas, finns det redan användbara och tillförlitliga metoder att tillgå. Metoden Health and Demographic Surveillance System (HDSS) bör exempelvis fortsätta användas för att samla in detaljerad befolkningsdata på lokal nivå, för att förstärka och komplettera data i nationella CRVS-system. I vissa länder kan det vara svårt att få viktiga intressenter, som ofta representerar flera myndigheter, att förstå värdet av ett effektivt nationellt CRVS-system för att förbättra hälsa, utbildning, välfärd och mänskliga rättigheter.
– Införandet av ett CRVS-system, inklusive verbal autopsy, kan ses som både dyrt och tidskrävande, men det är viktigt att man också ser de positiva resultaten. Alternativet, att förneka individens rätt att synas i statistiken, är ett mycket dyrt misstag som håller tillbaka utvecklingen inom alla sektorer i samhället, säger Peter Byass.
Frågor om införande och användning av verbal autopsy kommer bland annat att diskuteras vid en konferens om CRVS (Civil Registration and Vital Statistics) i Bangkok i slutet av november och vid en planerad ministerkonferens för Afrikanska länder i februari.
Läs hela artikeln i Lancet Global Health
FAKTAVerbal autopsy (VA) är den engelska benämningen på en metod som används i låg- och medelinkomstländer för att fastställa dödsorsaker när läkarintyg inte är möjliga, till exempel när läkare saknas i området. Metoden går ut på att systematiskt intervjua släktingar och vänner efter ett dödsfall för att samla in uppgifter som kan tolkas i form av en sannolik dödsorsak. Forskning vid Umeå Centre for Global Health Research (UCGHR), kopplad till enheten för epidemiologi och global hälsa, har medfört att Umeå universitet ligger i den globala forskningsfronten för att utveckla VA-metoder.
