Hepatit C stort men förbisett problem i metadonprogram
Genom bättre utredning och behandling av patienter i metadonprogram skulle många fall av sjukdom och död pga. hepatit C kunna förebyggas. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.
Hepatit C är en virussjukdom med långsamt förlopp som kan ge allvarliga leverskador med levercancer och leversvikt som följd. I Sverige liksom övriga västvärlden sprids smittan främst via injektionsmissbruk.
Många av dem som riskerar hepatit C-relaterad sjukdom finns bland de ca 5 000 missbrukare som deltar i s.k. LARO-program (läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). De har fått hjälp för sitt missbruk, men oftast inte någon systematisk genomgång av andra hälsoproblem och sjukdomar, såsom hepatit C. Andelen som fått behandling för hepatit C har varit låg.
Många hade leverskada
Anna Jerkeman, doktor i medicinsk vetenskap vid Lunds universitet och överläkare vid Infektionskliniken, Skånes universitetssjukhus, har studerat hepatit C-förekomsten i en del av denna grupp i Malmö, Stockholm och Göteborg:
– Nio av tio hade utsatts för hepatit C och flertalet av dessa personer hade utvecklat kronisk hepatit C. En stor andel av patienterna hade utvecklat en betydande leverskada och graden av skada var relaterad till vanligt förekommande riskfaktorer såsom övervikt, alkoholbruk och exponering för hepatit B, berättar hon.
Personer i ersättningsbehandling har lämnat sitt aktiva missbruk och har därmed oftast bättre kontroll över sin livssituation. Anna Jerkeman och flera andra menar därför att det finns skäl att se över hälsan i övrigt för att undvika framtida sjukdomar.
Genom att arbeta mer över gränserna mellan olika sjukvårdsspecialiteter, framför allt beroendevård och infektion, skulle vi kunna utreda dessa patienter och bedöma behandlingsbehoven. Verksamheten bör helst finnas under ett och samma tak för att det ska fungera för patienterna, menar Anna Jerkeman.
Risk för ökad dödlighet
Hennes forskning visar också att hepatit C-behandling av LARO-deltagare är framgångsrik. Smittade patienter som ingick i studien erbjöds behandling som sedan följdes upp inom ramen för forskningsprojektet. I 83 procent av fallen lyckades patienterna genomföra behandlingen, och 46 procent hade läkt ut sin hepatit C efter avslutad behandling.
Professionen bedömer att leversjukdom och dödlighet pga. hepatit C kommer att öka framgent om inte andelen som erhåller behandling för sin infektion ökar:
– Många som påbörjade missbruk under 1960- och 70-talen har nu burit på hepatit C-smitta under så lång tid att de riskerar att utveckla allvarliga sjukdomar de kommande åren, förklarar Anna Jerkeman.
Lyckade exempel på hepatit C-vård bland patienter i LARO-program finns från andra länder, t.ex. Australien och Storbritannien. De allra senaste åren har det också kommit nya, högeffektiva läkemedel mot hepatit C med få biverkningar som passar patientgruppen väl.
Anna Jerkeman är doktor i medicinsk vetenskap vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö samt specialistläkare inom infektionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den 12 december 2014 försvarade hon avhandlingen ”Hepatitis C virus infection in patients receiving opiate substitution therapy in Sweden”.
FAKTA
Om Hepatit C
Hepatit C är den främsta orsaken till kronisk leversjukdom i västvärlden och även den vanligaste anledningen till levertransplantation. Sjukdomen orsakas av hepatit C-virus och överförs i de flesta fall via blod, ofta i samband med injektionsmissbruk. För majoriteten av de smittade (50-80 procent) blir infektionen kronisk.
Eftersom sjukdomen både i sin kroniska och akuta fas oftast inte ger upphov till några tydliga sjukdomssymptom är många patienter omedvetna om sin hepatit C-infektion.
Text: Björn Martinsson
Artikeln är även publicerad på Medicinska fakulteten, Lunds universitet.