Komplexa resultat från Rosettas komet

Några vindar finns inte i den tomma rymden runt kometen, men krusningarna har uppstått i samband med att Rosetta närmar sig solen, som den gör drygt vart sjätte år. Då frigörs gaser och partiklar som kastas ut i rymden från sprickor i kometen och denna svaga ström bildar mönster i det det mycket lätt packade stoftet. Kometen är så porös att den skulle flyta på vatten.

Kometens avlånga, ankliknande form är något som förbryllar. Är det något som har uppstått med tiden eller har den bildats av två himlakroppar som krockat? Andra kometer som observerats har också uppvisat den avlånga formen. Skulle det bero på krockar kan det tyda på att det är trångt långt ute i solsystemets utkanter där kometer bildas. Forskarna kommer att fortsätta undersöka hur kometen nu påverkas av att närma sig solen för att kunna dra fler slutsatser.

Redan i december kunde forskarna avslöja att vattnet i kometen 67P hade mer så kallat tungt väte i sig än vattnet på jorden. Detta undergrävde teorierna om att kometer skulle vara den huvudsakliga källan till allt vatten på jorden och att haven på jorden skulle ha bildats i samband med kometnedslag.

De första analyserna med en så kallad spektrometer för att avläsa vilka ämnen som finns på ytan av kometen 67P visar att där finns mängder av kolbaserade, så kallade organiska molekyler, men att de är av en enklare sort än forskarna hade förväntat sig. De för livet på jorden så viktiga aminosyrorna har ännu inte upptäckts på 67P.

Detta är de första resultaten och Rosetta fortsätter mäta hela året . Förhoppningen är också att Rosettas lilla landare, Philae, ska vakna till framåt sommaren och bidra med mer ingående mätningar av till exempel organiska molekyler. Philae landade på kometen, men så illa till att solpanelerna inte kunde ladda och landaren slutade fungera. När nu 67P närmar sig solen hoppas man att strålarna ska nå Philae och då kan den mycket väl vakna igen och slutföra sina uppgifter, som bland annat innebär att skopa upp material från kometens yta och göra kemiska analyser av det.

En av de sju artiklarna som publicerats i tidskriften Science kommer från teamet vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna, som har byggt instrumentet Ion Composition Analyzer på Rosetta. De konstaterar att kometen håller på att bygga upp en magnetosfär i samband med att den närmar sig solen. Den processen, när små partiklar runt kometen laddas och stöter bort partiklar från solen har tidigare inte kunnat studeras.

”För första gången kan vi se vad som händer innan kometatmosfären kan hålla emot solvinden”, säger docent Hans Nilsson vid IRF. ”Kometatmosfären påverkar redan solvinden mer än vi trott att den skulle göra och vad vi bevittnar just nu är hur en magnetosfär håller på att födas.”

Text: Dag Kättström