Ny gen som orsakar sen fosterdöd har identifierats

Förekomsten av fosterdöd sent i graviditeten, efter graviditetsvecka 28, är cirka 4 per 1000 födda barn i Sverige.

– Det finns flera anledningar till att fostren dör i livmodern, till exempel sjukdomar hos modern, infektioner, problem med moderkaka eller navelsträng, kromosomavvikelser och missbildningar. Hos upp till femtio procent av barnen som dör före födelsen är den bakomliggande orsaken oklar, säger Karin Eurenius, överläkare vid Akademiska sjukhuset och en av medförfattarna till artikeln.

Genen som forskarna nu har identifierat orsakar ett syndrom som kallas FADS och som leder till att musklerna slutar att fungera. Det karaktäriseras av minskade fosterrörelser, minskad tillväxt i livmodern, avvikande ansiktsdrag, felställningar i leder och underutvecklade lungor. De flesta barn dör i livmodern eller strax efter födseln på grund av att lungorna inte utvecklats och fungerar som de ska.

I det aktuella forskningsprojektet har forskarna använt moderna sekvenseringsmetoder för att identifiera den mutation som orsakar sjukdomen. De utgick från en svensk familj där alla barn utom ett hade drabbats av FADS men där man inte kunnat hitta några tidigare kända genetiska förändringar. Forskarna studerade DNA:t hos mamman, pappan och ett sjukt foster i familjen och hittade en mutation i en gen som kallas MuSK. Den muterade genen identifierades i hela familjen men hos föräldrarna fanns den bara i en uppsättning och därför har de inte drabbats av sjukdomen. Hos alla sjuka foster fanns genmutationen i dubbel uppsättning.

Forskarna vet inte hur vanlig denna mutation är i den svenska befolkningen men eftersom mutationen inte har hittats tidigare är den troligtvis ganska ovanlig.

– För att ett foster ska drabbas måste det ärva en muterad variant från vardera föräldern och chansen att två personer med den muterade genen ska träffa på varandra kan ses som ganska liten. Vi håller nu på med att kartlägga frekvensen av mutationen i den svenska befolkningen och speciellt testa för MuSK i det område där vi har identifierat mutationen, säger forskaren Maria Wilbe vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Mutationen gör att det protein som bildas från MuSK-genen inte längre är funktionellt. Det medför att signalöverföringen mellan nervände och muskelfiber inte fungerar som den ska, vilket kan förklara de symptom som finns vid FADS. Tidigare studier har dessutom visat att möss som helt saknar MuSK-proteinet har liknande symptom som de drabbade barnen i denna studie. De rör sig inte som de ska, kan inte andas, de saknar funktionell signalering mellan nervände och muskelfiber och de dör kort efter födseln.

– Med denna studie hoppas vi kunna bidra till att hjälpa familjer där ett foster dött innan födseln att få en korrekt genetisk diagnos, i de fall där detta misstänks. Vi hoppas också kunna erbjuda tidig fosterdiagnostik i de aktuella fallen, säger professor Marie-Louise Bondeson som lett studien och arbetar som sjukhusgenetiker vid Klinisk genetik, Akademiska sjukhuset.

Kontaktinformation
Maria Wilbe, maria.wilbe@igp.uu.se, +46 (0)73 655 1989; Marie-Louise Bondeson, marielouise.bondeson@igp.uu.se, +46 (0)18-611 5939