Triggat immunförsvar kan förvärra hjärt-kärlsjukdom

Frågorna har varit i fokus i en ny avhandling från Lunds universitet där s.k. åderförkalkningsplack studerats.

Forskare hoppas kunna utveckla vaccin som kan stoppa eller bromsa plackbildningen. I en av avhandlingens studier testades en sådan vaccinkandidat på möss. Idén går ut på att dämpa den pågående immunreaktionen i placken och på så vis minska risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

– Jag provade en form av cellterapi där målet var att tillfoga B-celler* egenskaper som skulle dämpa immunförsvarets reaktion. Även om vi inte såg någon tydlig effekt så tror jag på idén och hoppas att det blir möjligt att göra om studien med vissa ändringar. Till exempel har tidpunkten för behandlingen sannolikt betydelse – i detta fall hade mössen redan åderförkalkning, berättar Sara Rattik, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Det är balansen mellan plackets olika beståndsdelar som avgör om det finns risk för akuta symptom eller inte. Mycket inflammation och låga nivåer av glatta muskelceller (som har en läkande effekt) ökar risken för att placken ska brista.

I avhandlingen undersöktes även en annan celltyp, s.k. regulatoriska T-celler,  med immundämpande egenskaper och förmåga att reglera hjärt-kärlsjukdom, denna gång i blodprov från patienter med hjärt-kärlsjukdom och/eller diabetes. Hypotesen var, bl.a. med stöd i tidigare djurstudier, att personer som hade både hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes skulle ha en lägre nivå av den aktuella celltypen. Detta visade sig dock inte vara fallet.

– Överraskande så såg vi att nivåerna av regulatoriska T-celler var högre i patienter med hjärt-kärlsjukdom medan vi inte såg några skillnader när det gällde diabetes. Sammantaget är det en komplex bild som kräver fler studier, berättar Sara Rattik.

Utvecklingen av glatta muskelceller stimuleras på olika vis och därför mättes i avhandlingsarbetet nivåerna av tre molekyler med sådana egenskaper i blodet. Höga nivåer reflekterade stabila plack, och en av molekylerna kunde även sättas i samband med minskad risk för utveckling av akuta hjärt-kärlsymptom i framtiden.

– Förhoppningen är att avhandlingens studier ökar kunskapen kring hur plack bildas samt hur man enklare kan identifiera riskindivider. I förlängningen kan det bidra till nya behandlingar för att stoppa hjärt-kärlsjukdom eller till nya biomarkörer för att hitta dem som har förhöjd risk att drabbas, säger Sara Rattik.

Sara Rattik är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 6 februari 2015 försvarar hon avhandlingen ”Regulatory immune responses and repair mechanisms in atherosclerosis”.

• Länk till avhandling
• Länk till forskargruppens hemsida

*B-celler är en typ av vit blodkropp som fyller en viktig funktion i immunförsvaret.

Fakta/Åderförkalkning och immunförsvaret
Åderförkalkning (ateroskleros) är en naturlig del av åldrandet och s.k. plack bildas när fett från blodcirkulationen ansamlas i blodkärlens väggar. En del plack har lättare att brista och är därför farligare.  Vill det sig illa kan de orsaka blodpropp med akut fara för livet.

Ett problem vid åderförkalkning är att immunförsvarets aktivitet fortsätter att öka i takt med att fettet ansamlas i blodkärlen. Det kan leda till kronisk inflammation som förvärrar sjukdomen genom att förstöra kärlväggen och öka risken för att placket ska spricka.

Text: Björn Martinsson

Ovanstående text är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet den 2 februari 2015, där mer information finns.