Tillväxthormon – ungdomens källa eller liemannen?

Tillväxthormon (eng. Growth Hormone) tillverkas av kroppen genom hela livet och är mest känt för att bidra till den kraftiga längdtillväxt som sker under barn- och tonåren. Efter tonåren blir vi inte längre, men tillväxthormon tillverkas och frisätts fortfarande i kroppen med flera olika effekter. De mest väldokumenterade är ökad fettförbränning, ökade blodsockernivåer och ökad proteinuppbyggnad.

Vuxna som drabbats av en sjukdom som leder till brist på tillväxthormon får en ändrad kroppssammansättning med ökad fettmassa framför allt i buken och rubbade blodfettsnivåer, vilket är två starka riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Sjukvården behandlar idag dessa med konstgjort tillväxthormon som minskar fetman och förbättrar blodfetterna.

Biverkningar med tillväxthormon som medicin
Även om dessa effekter verkar positiva har man inte kunnat visa att behandling med tillväxthormon förlänger livet. Det man däremot vet säkert är att andra patienter som producerar för höga nivåer av hormonet (sjukdomen akromegali) är kraftigt drabbade av hjärt- och kärlsjukdom, något som kan kännas motsägelsefullt då brist på hormonet, som tidigare nämnts, sägs öka risken för samma sjukdomar.

Utöver de godkända användningsområdena finns det även förskrivning utan myndigheternas tillstånd, bland annat till äldre för att motverka åldrande och ge krafterna tillbaka. En sorts doping på ålderdomshemmet alltså. Detta pga att man har sett att produktionen av hormonet sjunker när man blir äldre och man tänker sig då att man kan motverka åldringsprocessen. Studier visar att muskelmassan kan förbättras, men att det också kan leda till flertalet biverkningar, däribland diabetes.

Tillväxthormon kopplat till hjärt- och kärlsjukdom
Vi ville ta reda på hur förhållandet mellan tillväxthormon och hjärt- och kärlsjukdom egentligen ser ut hos friska människor. Därför mätte vi nivåerna av tillväxthormon hos över 4300 friska medelålders personer i början av 90-talet och följde dem sedan fram till 2010 för att se hur många av dessa som insjuknat i hjärtinfarkt, stroke eller avlidit i förtid.

Resultaten var slående. Det visade sig att ju högre nivåer av tillväxthormon en person hade, desto högre risk hade den att insjukna och dö i en hjärt- och kärlsjukdom. Den fjärdedelen med högst nivåer av tillväxthormon hade tre gånger ökad risk att avlida i en hjärtkärlsjukdom jämfört med fjärdedelen med lägst nivåer.

Personerna med låga nivåer av tillväxthormon i vår studie var oftare överviktiga och hade sämre blodfettsvärden i likhet med de patienter som har brist på tillväxthormon. Övervikt och sämre nivåer av blodfetter är som tidigare nämnt riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Trots att personerna med låga nivåer av tillväxthormon hade just dessa riskfaktorer så levde de ändå längre än de personer som hade högre nivåer av tillväxthormon. Det verkar alltså som att nivån av tillväxthormon är kopplat till sjukdom och död. Det som återstår att utreda är om det just är tillväxthormon som leder till att sjukdom utvecklas, eller om det är en markör för någon annan obalans i kroppen.

Hur ser framtiden ut?
Man kan då fråga sig vad detta beror på och om det borde förändra behandlingen av patienter med brist på tillväxthormon? Eftersom tillväxthormon höjer blodsockret och därmed i förlängningen skulle kunna leda till diabetes, vilket belastar hjärta och kärl är det möjligt att en del av förklaringen ligger här. Det behövs dock fler studier för att kunna ge ett ordentligt svar. Eftersom vår studie tittar på tidigare friska personer, kan man inte uttala sig om hur detta påverkar patienter som har en konstaterad brist. Vi anser dock att det behövs fler studier som undersöker hur behandling med tillväxthormon påverkar en patients insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom och livslängd.

Vi planerar att fortsätta undersöka kopplingen mellan tillväxthormon och hjärt- och kärlsjukdom. Härnäst kommer vi titta på hur generna påverkar tillväxthormon för att i ett senare arbete se om man kan påverka nivån av tillväxthormon i blodet med medicin. Framtiden får utvisa om vi ska ta tillväxthormon till vårt hjärta eller inte.

Text: ERIK HALLENGREN

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 27 februari 2015. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.