Allergiforskning om genetiska riskfaktorer bör byta metod
Allergi är en komplex sjukdom som beror på såväl miljöfaktorer som genetiska faktorer. Nu visar en avhandling från Högskolan Kristianstad att många av de resultat som genererats i olika associationsstudier är svåra att upprepa och att nya typer av metoder och analyser bör användas.
I sin forskning har Daniel Carlberg, medicine doktor i medicinsk vetenskap och post doc inom genetik och bioinformatik vid Högskolan Kristianstad, bland annat tittat på alla tidigare publicerade resultat inom sitt fält och försökt upprepa dessa i olika populationer. Resultaten visar att det är väldigt få av de tidigare resultaten som går att upprepa, vilket tyder på att slumpen är en stark spelare vid associationsstudier, i synnerhet i en komplex sjukdomssituation.
Studien bedrevs vid Karolinska Institutet och har nyligen resulterat i avhandlingen Genetic association studies in allergic rhinitis, en avhandling som karakteriserar och validerar genetiska riskfaktorer för allergi.
Publication bias
I avhandlingen presenteras så kallade negativa resultat, det vill säga resultat som motsäger tidigare positivt rapporterade resultat. I regel är det mycket intressantare att läsa om nya gener som är associerade med sjukdom och därför rapporteras mest positiva fynd.
– Detta brukar kallas "publication bias" och är ett stort problem inom associationsanalyser. Negativa resultat tas emot med en kylig hand och säljer inga lösnummer, vilket är väldigt synd eftersom dessa resultat är oerhört viktiga för att kunna utreda huruvida utpekade riskfaktorer faktiskt har något att göra med den sjukdom som studeras, eller om det är slumpen som spelar oss ett spratt, säger Daniel Carlberg.
Genetic association studies in allergic rhinitis
Kontaktinformation
Daniel Carlberg, medicine doktor i medicinsk vetenskap och post doc inom genetik och bioinformatik, daniel.carlberg@hkr.se, 044-20 34 86. Fabian Rimfors, pr- och forskningskommunikatör, fabian.rimfors@hkr.se, 0768-23 88 42.
