Unga män och kvinnor har olika riskfaktorer för spelproblem

I flera studier har psykologen Frida Fröberg, som nu lagt fram sin doktorsavhandling vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, undersökt olika aspekter av spelproblem hos unga.

Spelproblem innebär att någon till följd av utbrett deltagande i spel där man kan förlora pengar, som nätpoker, trav eller tips, har fått problem med ekonomi, relationer eller hälsa. Allvarliga spelproblem är en psykiatrisk diagnos, som sedan nyligen kallas hasardspelsyndrom. I avhandlingen ingår både personer med allvarliga och mindre allvarliga problem.

I avhandlingen beskrivs hur stor andel av befolkningen som får spelproblem för första gången under ett år, den så kallade incidensen. I den studien ingår drygt 4 300 personer i åldrarna 16 till 44 år som vid två tillfällen har besvarat enkät och deltagit i en intervju om sitt spelande. I den vuxna befolkningen mellan 24 och 44 år fick 0,8 procent spelproblem under ett år. Hos unga i åldrarna 16 till 24 år var incidensen högre, där fick 2,3 procent spelproblem under ett år. När statistiken könsuppdelades visade den att 1,1 procent av de unga kvinnorna och 3,3 procent av de unga männen fick spelproblem under ett år.

– Att kartlägga incidensen av ett hälsoproblem är grundläggande för att kunna förstå och förebygga det. Nu vet vi att unga löper högre risk än vuxna att få spelproblem, trots att det framför allt är vuxna som spelar. En del av dem som ingår i studien har inte fyllt arton år och får egentligen inte ägna sig åt spel, men ändå har spelen varit tillgängliga för dem. Det finns en utbredd omedvetenhet kring unga och spelande i samhället, säger Frida Fröberg.

I andra studier har hon försökt få fram riskfaktorer för spelproblem genom att studera andra aspekter av studiedeltagarna, som till exempel skolbetyg, psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion. Riskfaktorerna visade sig se något olika ut för unga män och unga kvinnor. Hos unga kvinnor innebar ångest en ökad risk för spelproblem medan det hos unga män främst var en hög konsumtion av alkohol och att ha blivit utsatt för våld som gick att koppla till spelproblem. Ytterligare en studie undersöker de ungas skolresultat och den visar att lägre eller otillräckliga avgångsbetyg från grundskolan innebär en ökad risk för spelproblem för båda könen och den effekten satt i upp till åtta år.

– Det här är de första studierna som undersöker riskfaktorer för spelproblem hos unga, svenska individer. Det behövs mer kunskap om vilka vägar som leder de unga in i spelproblem innan vi förstår hur vi kan förebygga det. Vi behöver också ta reda på vad spelproblemen får för konsekvenser för de unga, som är på väg att skaffa boende och annat som försvåras om man har skuldsatt sig, säger Frida Fröberg.

FAKTA
Folkhälsomyndigheten har finansierat avhandlingsprojektet. De data som används i avhandlingen kommer från Swelogs, en studie som görs av Folkhälsomyndigheten för att kartlägga spelande och spelproblem i den svenska befolkningen, samt från Folkhälsomyndighetens årliga folkhälsoenkät. Frida Fröberg är också knuten till Centrum för psykiatriforskning, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Handledare har varit Johan Hallqvist, professor i preventivmedicin vid Uppsala universitet, Ingvar Rosendahl, forskare vid Karolinska Institutet samt Bitte Modin, docent i sociologi vid Stockholms universitet. Disputationen skedde den 8 maj 2015.

Doktorsavhandling: Problem gambling among young women and men in Sweden, Frida Fröberg, Karolinska Institutet (2014) ISBN 978-91-7549-451-7. Disputationen skedde den 8 maj 2015.

Kontaktinformation
Frida Fröberg, leg. psykolog, med. dr, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Tel: 0707-36 24 80. E-post: frida.froberg@ki.se