Lönsamt för samhället stoppa gris-MRSA vid gränsen
Svensk humansjukvård sparar minst nio miljoner kronor per år genom de åtgärder som grisbranschen vidtar för att förhindra att antibiotikaresistenta bakterier (LA-MRSA) får fäste i svenska besättningar.
De rekommendationer som branschen följer har utvärderats, och visade sig vara samhällsekonomiskt lönsamma om risken för införsel av LA-MRSA via andra kanaler än importerade avelsgaltar är liten.
Studien, som nyligen publicerades i tidskriften Plos One, har gjorts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, läkare och veterinärer vid Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt, Lantbrukarnas riksförbund, Gård och Djurhälsan samt Jordbruksverket.
Antibiotikaresistenta bakterier är ett stort problem för både människor och djur, eftersom de inte kan behandlas på samma sätt som vanliga bakterier. Detta kan förlänga vårdtiderna och öka vårdkostnaderna. MRSA är bakterier som är okänsliga för vissa slags antibiotika. En speciell typ av bakterien, LA-MRSA, är utbredd hos grisar i andra europeiska länder och utgör då en smittreservoar för människor. I Sverige är LA-MRSA mycket ovanligt hos grisar. För att förhindra att LA-MRSA introduceras bland svenska grisar rekommenderar Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll avelsföretagen att testa samtliga importerade galtar för MRSA och inte använda de som är smittbärande. Avelsföretagen följer rekommendationerna.
– I ett internationellt perspektiv är förekomsten av LA-MRSA mycket låg i Sverige. Det ger oss en unik möjlighet att med kloka åtgärder behålla ett gott läge, säger Helle Unnerstad, veterinär vid SVA.
– Epidemiologiska typningar visar att LA-MRSA är ovanligt bland människor i Sverige. Endast 70 fall har hittats sedan 2006, att jämföra med ett totalt antal fall av MRSA på ca 2 900 per år, säger Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.
Författarna har utnyttjat data från länder där LA-MRSA är vanlig bland grisar för att analysera hur vårdkostnaderna för människor skulle påverkas om MRSA etablerades bland svenska grisar och jämföra detta med de kostnader som rekommendationerna orsakar den svenska grisproduktionen.
– Resultaten visar att sjukvården sparar åtminstone 9 miljoner kronor per år om rekommendationerna förhindrar att LA-MRSA etableras bland svenska grisar, vilket är betydligt mer än de kostnader på ca 2 miljoner kronor per år som rekommendationerna för närvarande orsakar grisproduktionen, säger Sören Höjgård, nationalekonom vid SLU och AgriFood Economics Centre.
– Det ansvar näringen tar för att förebygga LA-MRSA hos svenska grisar sparar således betydande kostnader för sjukvården, säger Maria Lindberg, veterinär och expert på grisens sjukdomar vid Gård och Djurhälsan.
Artikeln: Preventing Introduction of Livestock Associated MRSA in a Pig Population – Benefits, Costs, and Knowledge gaps from a Swedish Perspective. Plos One, april 2015. DOI: 10.1371/journal.pone.0122875
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0122875
Kontaktinformation
Sören Höjgård, institutionen för ekonomi och AgriFood Economics Centre, Sveriges lantbruksuniversitet, 046-222 07 93, soren.hojgard@slu.se. Helle Unnerstad, Statens veterinärmedicinska anstalt, 018-67 42 69, helle.unnerstad@sva.se. Maria Lindberg, Gård och Djurhälsan, 070-67 51 460, maria.lindberg@gardochdjurhalsan.se. Olov Aspevall, Folkhälsomyndigheten, 010-205 24 18, olov.aspevall@folkhalsomyndigheten.se. Kristina Mieziewska, enheten för idisslare och gris, Jordbruksverket 036-15 58 63, mailto:kristina.mieziewska@jordbruksverket.se
