Hörselbesvär hos hälften av förlossningspersonalen

Buller är den allra vanligaste orsaken till rapporterade arbetsmiljöskador inom EU. Men forskningen i fältet har i huvudsak fokuserat på industriella högriskmiljöer. Mer kvinnodominerade arbetsplatser, vars ljudmiljöer ofta karaktäriseras av hörselkrävande talkommunikation, har i stor utsträckning förbisetts.

En av dessa förbisedda arbetsmiljöer är förlossningsvården, där höga ljudnivåer från företrädesvis mödrarnas skrik både är potentiellt skadliga och svåra att kontrollera.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu studerat ljudmiljön på en av landets största förlossningsenheter. Studien, som publiceras i ansedda tidskriften BMJ Open, visar att ljudnivåerna under nästan hälften av arbetspassen överskred det lägre insatsvärdet för daglig exponering (80 dB LAeq, se faktaruta).

I nivå med en rockkonsert
Under en mindre andel av passen överskreds även det högre insatsvärdet tillika gränsvärdet för daglig exponering (85 dB LAeq), samt vid enstaka tillfällen även de nivåer som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är maxgränsen uppmätt under kort tid: 115 dB LAFmax, vilket i nivå ungefär motsvarar höga ljudtoppar vid en rockkonsert.

– Totalt noterade vi 50 tillfällen under 61 arbetspass då maxnivån 115 dB LAFmax överskreds. Vid sex av dessa kunde vi via mätprotokoll med säkerhet koppla de höga nivåerna till en pågående förlossning, säger Sofie Fredriksson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

Hela 55 procent av förlossningspersonalen som deltog i studien upplevde någon form av hörselrelaterat besvär.

Ljudtrötthet
– Vanligaste besvären var ljudtrötthet och svårighet att uppfatta tal, något vi såg hos en tredjedel av personalen. Vi såg också en statistiskt signifikant koppling mellan en beräknad bullerdos och hörselbesvären tinnitus samt ljudtrötthet, säger Sofie Fredriksson.

– Ljudtrötthet har tidigare noterats främst bland lärare och förskollärare, som beskriver att de efter en arbetsdag är ”trötta i öronen” och på grund av detta inte orkar med en ljudlig miljö på fritiden. Det krävs mer forskning för att förstå ljudtrötthetens mekanismer och hälsokonsekvenser, men våra studier tyder på att symtomet bör ses som ett allvarligt tecken på en skadlig ljudmiljö även inom vården.

Inom förlossningsvården är det av naturliga skäl svårt att använda hörselskydd. I studien gav personalen flera exempel på spontana knep de utvecklat: en deltagare brukade be den födande kvinnan att skrika i lustgasmasken; en annan försökte få den födande kvinnan att fokusera sin kraft på krystningar istället för skrik.

Många känner stress
– Några i personalen blev lättade när vi rekommenderade hörselskydd, eftersom det enligt dem gjorde det mer accepterat att använda öronproppar. Det finns idag mer diskreta hörselskydd att använda som dämpar lagom mycket och inte hindrar samtal, säger Sofie Fredriksson.

Enligt Göteborgsstudien upplevde fyra av tio deltagare i studien sig mycket stressade och/eller mådde dåligt av stress på arbetet. Enligt forskarna kan den dåliga ljudmiljön vara en bidragande orsak till stressen.

– Åtgärder för god ljudmiljö kan med andra ord skapa positiva effekter på personalens upplevda stressnivå. En insats som skulle kunna testas är att erbjuda personalen ”ljudvila” mellan förlossningar, att ljudmiljön i administrativa utrymmen ses över, att avskilda rum finns för patientrapporteringar och diskussioner samt att raster och pauser kan tas i lugna, tysta och avslappnande miljöer, säger Sofie Fredriksson.

Artikeln The effect of occupational noise exposure on tinnitus and sound fatigue among obstetrics personnel är publicerades i British Medical Journal Open.

Kontaktinformation
Sofie Fredriksson, leg. audionom och doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 36 10 070-2258840 sofie.fredriksson@amm.gu.se