Misstänkt alzheimergift hittat i skaldjur
Populära skaldjurssorter köpta från svenska stormarknader i Stockholmsregionen innehåller aminosyran BMAA, visar en avhandling från Stockholms universitet. BMAA har kopplats till sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Amyotrofisk lateralskleros. Nivåerna ligger inom vad som är godkänt och enligt forskarna kan konsumenterna känna sig säkra, men fler studier behövs.
– Vi behöver ta reda på mer både om själva aminosyran BMAA och vad det innebär att under längre tid exponeras för den. Baserat på nuvarande fakta är BMAA förmodligen en långsam toxin, ett gift, vars nivåer kan komma att stiga ju högre upp i näringskedjan det hittas. Det är därför viktigt att följa dess fördelning i vår miljö och att förstå på vilket sätt det lagras och frisätts av organismer. Det är viktiga frågor som måste besvaras innan någon varning kan utfärdas, säger Liying Jiang doktorand vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet.
BMAA är en aminosyra, men dess mekanismer är till stora delar okända. Det är inte heller känt hur BMAA leder till neurodegenerativa sjukdomar. Forskarna tror att aminosyran felaktigt inkorporerats i proteiner under syntes och att den sedan fortsätter ändra form och funktion, vilket leder till uppkomsten – eller påskyndar utvecklingen av – neurodegenerativa sjukdomar.
Enligt Liying Jiang kan konsumenterna känna sig trygga i att nivåerna av BMAA som hon och hennes kollegor mätt i kommersiella skaldjur är för låga för att ha några toxiska effekter på djur, för att inte tala om hos människor.
BMAA isolerades och identifierades först i extrakt från kottepalmer på ön Guam i västra Stilla havet 1967. Aminosyran identifierades som en viktig miljöriskfaktor, potentiellt till neurodegenerativa sjukdomar vilka var vanliga i Guam under 1950-talet.
– De kända BMAA-tillverkarna i naturen är växtplankton, inklusive vissa arter av alger, som finns längst ner i näringskedjan. Av den anledningen är införandet av BMAA i näringsväven oundviklig, även om den exakta vägen för ackumulation fortfarande är oklar, säger Liying Jin vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet.
Studien i avhandlingen är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Livsmedelsverket.
Kontaktinformation
Liying Jiang, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), e-postliying.jiang@aces.su.se, tfn 08-16 24 32. Leopold Ilag, forskare vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), e-postleopold.ilag@aces.su.se, tfn 08-16 24 35.
