Digitalisering förändrar både hur vi läser och hur barn lär sig läsa och skriva. Skolan behöver förändra pedagogiken i svenskundervisningen och utbilda eleverna i digital läsning. Det slår två forskningsrapporter fast som undersökt hur läsning påverkas av digitala medier.
Hur går det egentligen till när vi läser på internet? Det är en fråga som läsforskaren Maria Rasmusson intresserat sig för. Hon har doktorerat i pedagogik med avhandlingen Det digitala läsandet och hon är också ansvarig för läsdelen i PISA-testet.
– Traditionella texter är linjära men digitala texter bygger man ihop själv genom att klicka sig fram. Det ställer krav på andra kompetenser än det traditionella läsandet, säger hon. För att kunna ta till sig större mängder information på en webbsida krävs att man tolkar en rad olika element som text, symboler och länkar. Man behöver också skapa en mental bild av hur webbplatsen är uppbyggd och förstå hur man hittar tillbaka om man surfat iväg.
Maria Rasmusson har gjort egna studier på ca 200 elever samt gått igenom resultat från PISA i Sverige och Norge. I en av studierna skulle eleverna läsa texter där fakta, diagram och kartor kombinerades.
Lättare med papper och penna
Testet gjordes både på papper och på skärm för att undersöka om det påverkade vad eleverna förstod av innehållet. Det visade sig att de flesta elever lyckades bättre när de fick använda papper och penna.
– Min hypotes är att pappret kan hjälpa till att strukturera läsandet. Man kan stryka under och man ser tydligt uppgiftens olika delar. På en skärm får man inte samma överblick och det går åt en hel del tankearbete för att orientera sig i innehållet. Det gör att det blir svårare att ta till sig faktauppgifterna.
Generellt sett är alltid flickor bättre på att läsa än pojkar, inte bara i Sverige utan över hela världen. Men i en av Maria Rasmussons studier hade pojkarna oväntat höga resultat när den digitala läsförmågan testades.
– Vi vet att pojkar spelar mycket mer datorspel än flickor och min hypotes är att det gör dem bättre på att navigera i den digitala miljön och därigenom lättare tar till sig innehållet.
Utifrån sina studier menar Maria Rasmusson att skolan behöver utbilda eleverna i att läsa digitalt. Inte minst för att undvika framtida klyftor i samhället. Samtidigt försämras läskunnigheten hos unga i Sverige vilket bland annat förklaras med att de tillbringar mycket tid framför tv -och datorskärmar. Är det då rätt att av skolan att lägga tid på digital läsning
– Jag tror att det väsentliga är att få igång ett läsengagemang oavsett om det är böcker eller på internet, men det är viktigt att lära ut både hur man läser på traditionellt sätt och digitalt, menar Maria Rasmusson,.
Vidgat textbegrepp
Barns ökade tillgång till digitala medier gör att de är vana att tolka bilder och kommunicera visuellt. När de kommer till skolan är det naturligt för dem att uttrycka sig med olika typer av media och presentera sin kunskap i en blandning av bilder, ljud och film, säger Sylvana Sofkova Hashemi docent i utbildningsvetenskap.
Inom projektet Digitala arenor i läs – och skrivpraktiker följde hon i tre års tid tre klasser under de första skolåren.
– När de yngre eleverna börjar skriva blandar de text, film, animation och ibland också ljud. Alla delar är lika viktiga i deras skapande och utgör en helhet. För eleverna kan bilderna vara en väg in i skriftspråket.Till exempel visar internationell forskning att barn använder liknande strategier för att tolka rörliga bilder som för att läsa tryckt text, men det är inte alltid som lärarna lägger märke till vad eleverna vill säga.
Sylvana Sofkova Hashemi har haft många diskussioner med lärare som bara observerat skriften i elevernas arbeten. Det tror hon beror på att det som hon kallar ett vidgat textbegrepp, inte har någon plats i läroplanen.
– Eleverna skolas in i att uttrycka sig skriftligt. Kombinationer av bild, rörelse, färg, gester, musik och ljud på en digital skärm kräver en annan typ av ”läsning” och ”skrivande”. Eleverna läser, skriver, betraktar, lyssnar och svarar samtidigt. Det är en ny typ av lärande, säger hon.
Elevens egen sätt ska styra
Sylvana Sofkova Hashemi menar att digitala medier kräver en förändring av pedagogiken i skolan. Visuella uttrycksformer bör betonas lika starkt som skriftliga.
– I stället för att se elevernas digitala kompositioner som traditionella texter som har förstärkts med digital teknik måste både de konventionella och digitala uttrycken uppmärksammas. Skolan behöver inkludera elevens alla sätt att kommunicera när den bedöms.
Tragglandet med att skriva bokstäver för hand, som varit allenarådande under hundratals år är alltså på väg att ersättas av skärmar och tangentbord. Är det ett bättre sätt att lära sig läsa och skriva?
– Surfplattor är väldigt bra verktyg innan eleverna har knäckt läskoden eftersom det är mödosamt att forma bokstäver. På surfplattorna ser de tydligt vad de har skrivit och de kan koncentrera sig på kopplingen mellan hur en bokstav ser ut och hur den låter. Dessutom kan de få sin text uppläst. Handskriften behövs också, men kan introduceras senare.
– Det är elevens egen väg till att erövra skriftspråket som ska styra. När en elev kan ha kämpigt med att skriva för hand kan en annan gynnas av att börja skriva för hand, säger Sylvana Sofkova Hashemi.
Kontaktinformation
red@forskning.se
