Tarmfloran förstärker negativa effekter av fettrik kost
Tarmfloran hos möss som äter fiskolja utvecklar bakterier som skyddar mot både viktökning och inflammation. Tarmfloran hos möss som äter onyttiga fetter utvecklar däremot skadliga bakterier som ökar både inflammationsrisken och insulinsresistensen. En studie från Göteborgs universitet, som publiceras i Cell Metabolism, visar att tarmens bakterier kan vara ett lämpligt mål för behandling av metabola störningar.
I den aktuella studien som finns publicerad i Cell Metabolism fick möss under 11 veckor äta antingen ister eller fiskolja samtidigt som deras metabola hälsa övervakades.
Försöken visade att hos möss som åt isterbaserat foder ökade tillväxten av en bakterie kallad Bilophila, som kan kopplas till tarminflammationer. Möss som åt ister hade också en ökad insulinresistens, vilket är en viktig riskfaktor för diabetes.
Hos möss som åt en kost baserad på fiskolja ökade förekomsten av en nyttig bakterie kallad Akkermansia muciniphila, som reducerar både viktökning och inflammationer och förbättrar sockeromsättningen.
I ett uppföljande experiment transplanterades tarmbakterier från möss som stått på fiskoljediet till möss som ätit ister, och vice versa. Syftet var att se hur den ändrade bakteriefloran påverkade mössens hälsa.
Försöket gav ytterligare stöd för att tarmfloran både kan bestämma och behandla hälsoproblem orsakade av dålig kost.
Professor Fredrik Bäckhed, som är en av världens ledande experter på tarmflorans koppling till vår hälsa, är förvånad över resultaten:
Kan öppna upp för skräddarsydda kostråd
Trots att fodret med ister och fiskolja har samma energiinnehåll och samma mängd kostfiber, som är den primära energikällan för tarmbakterier, tycks de alltså skapa fundamentalt olika bakteriefloror som i alla fall delvis bidrar till metabol sjukdom. Det hade vi inte väntat oss.
Forskarna planerar nu ytterligare studier med förhoppningen att samma resultat ska kunna upprepas hos människor.
– Våra resultat pekar på att en kost med nyttiga fetter, i kombination med så kallade probiotiska bakterier, skulle kunna minska risken för metabola sjukdomar hos människor.
Resultaten öppnar också för möjligheten att använda en individs unika tarmflora som grund för skräddarsydda kostråd, säger Fredrik Bäckhed.
Artikeln Cross-talk between gut microbiota and dietary lipids aggravates WAT inflammation through TLR signaling finns publicerad online i Cell Metabolism.
Kontaktinformation
Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin och föreståndare för Wallenberglaboratoriet, Göteborgs universitet 031-342 7833 070-2182355 fredrik.backhed@wlab.gu.se http://www.wlab.gu.se/backhed gtb sv Krister Svahn Pressansvarig kommunikatör och biträdande avdelningschef Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031- 786 38 69 0766-18 38 69 krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
