Pauser kan både störa och underlätta begripligheten i talet
Långa pauser kan störa förståelsen av talade budskap. Men korta pauser gör det lättare att komma ihåg vad som har sagts. Det visar en avhandling i lingvistik från Göteborgs universitet.
När vi pratar pausar. Vi. Inte. Mellan. Varje. Ord. Istället pausar vi mellan längre yttranden ‒ ibland för att andas, ibland för att tänka efter och ibland för att se om någon annan vill ha ordet. Om ett samtal flyter på lägger vi knappt märke till pauserna, men när en paus plötsligt känns lite för lång undrar vi vad som står på.
Kristina Lundholm Fors har undersökt vad det är som avgör om en paus känns normallång eller uppfattas som obekvämt utdragen. Hennes undersökningar av pauser i tal visar att vi i stor utsträckning anpassar våra pauslängder till den vi pratar med, så att när den ena personen börjar göra längre pauser så följer den andra personen efter, och tvärtom.
‒ På så sätt bildar vi oss också en uppfattning om vad som är en typisk pauslängd för den person vi pratar med, i just det samtalet, säger Kristina Lundholm Fors. Som en del av avhandlingen har Kristina Lundholm Fors använt ögonrörelsemätning (eye tracking) för att undersöka bearbetningen av meningar med långa pauser, meningar som innehöll pauser av typisk längd och meningar utan paus. Resultaten visar att meningar med ovanligt långa pauser tenderar att vara svårare att bearbeta. De långa pauserna i undersökningen var fyra sekunder långa.
‒ Fyra sekunder, det låter inte som så lång tid, men i paussammanhang kan det kännas som en evighet. Man kan jämföra det med längden på en typisk paus i tal, som brukar vara omkring en fjärdedels till en halv sekund. Långa pauser kan alltså störa kommunikationen, men pauser kan ha positiva effekter när de inte är överdrivet långa. Efter ögonrörelsestudien fick försökspersonerna i uppgift att ange vilka meningar de hade hört under experimentet. De meningar som innehöll en halv sekunds paus visade sig vara signifikant lättare att komma ihåg än de meningar som inte innehöll någon paus, eller som hade en ovanligt lång paus.
Pauser är en del i vårt talade språk, och genom mer kunskap om pauser kan vi också bättre förstå till exempel hur deltagarna i ett samtal turas om att ha ordet. Kristina Lundholm Fors forskning visar att pauser i tal inte placeras hur som helst i ett samtal, utan att det finns en tydlig regelbundenhet i hur ofta de förekommer.
‒ Detta innebär att vi i samtal med andra vet ungefär när det kommer att komma en paus, och att vi kan använda denna information när vi förbereder oss för att ta ordet, säger hon. Resultaten i avhandlingen kan bidra till att vi kan göra bättre modeller över hur pausering fungerar i samtal, modeller som sedan kan användas i system för människa-dator-kommunikation.
‒ Eftersom pauserna är viktiga för bearbetning av information, kan mer naturlig pausering i datortal bidra till bättre förståelse. Modellerna för pausering kan också ge en grund för jämförelse som kan användas när man utreder personer med olika typer av funktionsnedsättningar som berör språk och kommunikation, säger Kristina Lundholm Fors.
Avhandlingen heter Production and Perception of Pauses in Speech
Tid och plats för disputation: fredagen den 11 september 2015 kl. 13.15, Stora hörsalen, Humanisten, Göteborg Fakultetsopponent: Anna Hjalmarsson, KTH Avhandlingen kan beställas från Kristina Lundholm Fors, e-post: kristina.lundholm@gu.se”>kristina.lundholm@gu.se
Kontaktinformation
Kristina Lundholm Fors, telefon: 0707-40 6717, e-post: kristina.lundholm@gu.se
