Bristen på lärare är stor – och ökar. Varje år examineras omkring 8000 nya lärare, men enligt Skolverket skulle dubbelt så många lärare behöva examineras. Men utbildas de i rätt ämnen? UKÄ:s senaste rapport visar var behoven är störst.
– Jag kände en oro över att debatten i media delvis fördes på felaktiga underlag, säger han och pekar på rubriker om akut lärarbrist inom framförallt matte och NO. Det är bekymmersamt om det görs politik på dessa ”sanningar”, säger han.
För att ta reda på hur det egentligen förhöll sig, har han gjort en jämförande analys mellan storleken på ämnet i grundskolans timplan och antalet utexaminerade lärare med ämnet i sin examen de senaste tio åren. Resultatet presenteras nu i rapporten ”Ämnen i lärarstudenternas examina – Nuläge och modell för ämnesvis dimensionering”.
I Skolverkets timplan för grundskolan är svenska eller svenska som andraspråk det största ämnet med 1 490 lektionstimmar per läsår, motsvarande 23 procent. På andra plats kommer matematik med 1 020 lektionstimmar som utgör 15 procent, följt av SO-ämnen (885 timmar, 13 procent) och NO-ämnen (800 timmar, 11,8 procent).
– Ett stort ämne borde avspeglas i dimensioneringen av lärarutbildningen, säger Fredrik Svensson. Det vore rimligt att ungefär 23 procent av lärarexamina innehåller ämnet svenska.
Och det stämmer väl överens. 21,1 procent av de utbildade lärarna de senaste tio åren har svenska i sin examen. Samma sak gäller för matematik. 15 procent av lärarna hade matematik sin examen.
Stor skillnad mellan olika ämnen
Men i några ämnen är det stor skillnad mellan behov enligt timplan och de nya lärare som examineras. När det gäller slöjd står 330 timmar på schemat (5,2 procent), men utgör bara 0,9 procent av lärarutbildningen.
När det gäller både SO- och NO-ämnen är andelen examina högre än behovet av ämnet i skolan. SO-ämnen utgör 13,6 procent av timplanen, medan hela 24 procent av lärarna har något av de ingående ämnena (geografi, historia, religionsvetenskap, samhällskunskap och SO) i sin examen. Liknande mönster finns för NO (biologi, fysik, kemi, teknik och NO): 12,5 procent i timplanen, men 18,5 procent i examina.
– De senaste tio åren har i genomsnitt 73 lärare med kemi i sin examen
utbildats årligen. Det är definitivt mer än ”en handfull”, som det
skrivs i medierna.
Under den senaste 20-årsperioden har vi haft många reformer inom lärarutbildningen och de olika kategorierna av lärare, allt från ”lärarexamen i grundskolans tidiga år” till ”ämneslärare gymnasieskolan”, överlappar ofta varandra. Ofta rapporterar media om en enda kategori i taget. Enligt Skolverket har ämnena biologi och kemi högst andel av behöriga lärare av alla ämnen på gymnasiet.
Det utbildas alltså betydligt fler kemilärare än vad som hittills varit känt, men 73 är sannolikt ändå för få, menar Fredrik Svensson. Att NO blir stort på lärarutbildningen beror på att nästan alla lärare inriktade mot de yngre eleverna har NO som obligatoriskt ämne på utbildningen.
Många lärare har flera ämneskompetenser. Inom NO-blocket är ämnena relativt jämnt fördelade inbördes bland lärarna, men inom SO-blocket är det stor skillnad.
– Det finns till exempel fem gånger fler examina inom historia än geografi, vilket inte är optimalt, säger Fredrik Svensson.
Att vi har en lärarbrist, som kommer att öka, står klart enligt alla undersökningar. Men det gäller alltså också att utbilda lärare inom rätt ämnen.
Paradox mellan studenters val och statens krav
Fredrik Svensson lyfter fram paradoxen att det å ena sidan finns starka krav från staten om vilka ämnen som ska undervisas i skolan, samtidigt som det å andra sidan är studenterna själva som väljer sina ämnen på lärarutbildningen.
– Detta är förstås bra var för sig, men när denna styrning löper parallellt fungerar det inte. Jag vill med den här rapporten skapa underlag för en diskussion om ämnesvis dimensionering av lärarutbildningen.
Att jämföra examina med timplan är ett sätt att få en bild av behovet av ämneskunskaper hos de nya lärarna som måste utbildas framöver. Andra sätt kan vara utifrån aktuellt rekryteringsläge eller prognoser.
Ansvaret för lärarutbildningens dimensionering ligger hos alla aktörer; regering, lärosäten och rektorer. Men det är samtidigt inte lätt att dimensionera en utbildning med så lågt söktryck som inom läraryrket. Där krävs det nya incitament.
– Bristämnen i skolan är en allvarlig samhällsutmaning. Med vår rapport vill vi bidra till arbetet med att förbättra dimensioneringen av lärarutbildningen, säger universitetskanslern Harriet Wallberg på UKÄ.
Text: Eva Barkeman, forskning.se
Länk till UKÄ:s rapport:
Ämnen i lärarstudenternas examina – Nuläge och modell för ämnesvis dimensionering.
