Falsklarm från kroppen kan ligga bakom akut inflammation i bukspottkörteln

Forskningen är en kombination av studier på möss och människor och presenteras i tidskriften Gastroenterology.

Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit) drabbar årligen ungefär 2000 – 3000 personer i Sverige, och orsakas i de flesta fall av alkohol eller gallsten. Inom gastroforskningen är det väl känt att överaktivering av en typ av vita blodkroppar, neutrofiler, driver fram inflammation i bukspottkörteln. Men vad som styr aktiveringen av neutrofiler har hittills saknat tillfredsställande förklaringar.

Tre forskargrupper vid Lunds universitet har samverkat för att finna ett svar.

– I våra studier har vi kunnat belägga att neutrofilerna kan kasta ut nät av DNA och proteiner som är skadliga för bukspottkörteln. Näten är oftast bra – de är en av kroppens försvarsmekanismer mot infektioner, men vid bukspottkörtelinflammation aktiveras de av något som kan liknas vid ett falsklarm och startar istället nedbrytande processer, förklarar Henrik Thorlacius, professor vid Lunds universitet och läkare på Skånes universitetssjukhus, som tillsammans med doktoranden Mohammed Merza utfört huvuddelen av forskningen.

Falsklarmet startas av särskilda larmmolekyler som varnar för bakterier och virus som kan leda till infektioner. Men akut bukspottkörtelinflammation är en så kallad steril inflammation och är till skillnad från många andra inflammationer inte en respons på infektion, som kroppen luras att tro. Forskningen kring näten, vars vetenskapliga beteckning passande nog är NETs (Neutrophil Extracellular Traps) har tagit fart de senaste 10-15 åren.

De sista åren har kunskapen om att de kan ha skadliga effekter utvecklats, förutom vid bukspottkörtelinflammation gäller det bland annat inflammatoriska sjukdomar i lever och lunga samt vid den reumatiska sjukdomen SLE.

I dagsläget saknas både läkemedel och behandling som är specifikt inriktad mot bukspottkörtelinflammation. Istället ges livsuppehållande stödbehandling för hjärta, lungor och andra organ som sviktar på grund av tillståndet.

Vården, som kan vara mycket krävande för patienten, leder till att de flesta tillfrisknar men en mindre andel avlider av sjukdomen. Henrik Thorlacius har länge forskat kring behandlingsmöjligheter av akut bukspottkörtelinflammation, och har tidigare identifierat flera viktiga signaleringssystem.

De nya rönen bedömer han som de mest lovande hittills. Han anser att fokus på näten och oskadliggörandet av dessa kan vara en vinnande strategi i sökandet efter nya behandlingar. De kan även göra det möjligt att identifiera tidiga sjukdomsmarkörer, menar han:

– Fyndet gör det möjligt att accelerera forskningen kring akut bukspottkörtelinflammation och jag tror att många forskare kommer att engagera sig i sökandet efter behandlingar. I mössen sprutades gallsyra in i bukspottkörteln och därefter studerades sjukdomsförloppet. I den kompletterande delen med patienter undersöktes NETs-nivåerna i blodprover från 10 patienter vid Skånes universitetssjukhus med bukspottkörtelinflammation samt en frisk kontrollgrupp.

Arbetet har underlättats av modern bildteknik med elektronmikroskop.

Artikel
Neutrophil Extracellular Traps Induce Trypsin Activation, Inflammation and Tissue Damage in Mice with Severe Acute Pancreatitis (Gastroenterology) Författare: Mohammed Merza, Hannes Hartman, Milladur Rahman, Rundk Hwaiz, Enming Zhang, Erik Renström, Lingtao Luo, Matthias Mörgelin, Sara Regnér och Henrik T Thorlacius.

Fakta/Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit)
Bukspottkörteln bildar olika ämnen, enzymer och hormoner, som är nödvändiga för att bryta ner maten och för att sockerhalten ska vara på lagom nivå. Inflammationen kan vara både kronisk och akut, gemensamt är att ingen hittills kunnat förklara vilka förlopp i kroppen som startar sjukdomsprocessen. Högt alkoholintag och gallstenar är riskfaktorer.
Vid akut bukspottkörtelinflammation kan man få mycket ont i magen och smärtan kan också stråla ut mot ryggen. Feber, blekhet, kallsvettningar, svullen mage och kräkningar är andra symptom. Varje år drabbas uppskattningsvis 2000–3000 personer i Sverige av akut bukspottkörtelinflammation. I en mindre del av fallen blir inflammationen svårartad och sprider sig. Den totala mortaliteten i Sverige vid akut pankreatit är 1,3 per 100 000 invånare och år. (Källa: Lunds universitet, 1177.se och internetmedicin.se)

Kontaktinformation
Henrik Thorlacius, professor i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, 070-34 55 150, henrik.thorlacius@med.lu.se