Olika typer av äldreboenden remitterar olika ofta till akuten
Att åka till akuten vid försämringar i hälsotillståndet är ibland nödvändigt för äldre som bor på äldreboenden. Men att komma från en miljö där man är trygg och känd kan också innebära risker för exempelvis ökad förvirring. Det är därför viktigt att undvika onödiga remitteringar till akuten. I en ny avhandling har Marie Kirsebom undersökt organisatoriska faktorer relaterade till remitteringar av äldre personer från äldreboenden till akutmottagningen.
Marie Kirsebom har intervjuat sjuksköterskor och husläkare verksamma vid äldreboenden. Hon har också granskat 594 remitteringar till akutmottagningen från äldreboenden i Uppsala kommun under en niomånadersperiod samt studerat de äldreboenden som under den tiden hade högst respektive lägst frekvens av remitteringar till akuten.
Enligt husläkarna är medicinska vårdplaneringar mycket viktigt för att vården ska bli så trygg och säker för den äldre som möjligt. Medicinska vårdplaneringar innehåller bland annat en plan för hur den äldre vill vårdas vid försämringar i hälsotillståndet och genomförs tillsammans med den äldre och anhöriga.
Andra viktiga faktorer för patientsäkerheten är sjuksköterskornas kompetens, medan otillräcklig bemanning, stor sjuksköterskeomsättning, brist på medicinskteknisk utrustning samt IT-system för patientjournaler där husläkare och sjuksköterskor inte kan läsa varandras noteringar upplevs som risk för patientsäkerheten.
Sjuksköterskor på äldreboende och husläkare identifierar också medicinska vårdplaneringar som en viktig faktor för att inte äldre inte i onödan ska behöva åka in till akuten.
Att anhöriga har en klar bild av vilken vård som kan erbjudas på äldreboendet och att de vet vad den äldre önskar underlättar beslut vid försämringar i hälsotillstånd. När Marie Kirsebom studerade om de äldreboenden med högst respektive lägst remitteringsfrekvens skiljde sig åt fann hon att medicinska vårdplaneringar i högre grad var genomförda på de boenden som mest sällan remitterade äldre till akuten.
Remitteringarna var också fler från vinstdrivande privata vårdgivare än från kommunala eller privata icke-vinstdrivande vårdgivare.
– Resultaten indikerar att organisatoriska faktorer kan förklara skillnader i remitteringsfrekvens mellan äldreboenden. Medicinska vårdplaneringar tillsammans med den äldre och deras anhöriga är viktiga för planering av framtida medicinska beslut. Dessutom verkar en hög kompetens hos sjuksköterskor ha en positiv effekt på vården på äldreboenden.
För att möta det ökande behovet av en allt mer specialiserad medicinsk vård på äldreboende och för att kunna erbjuda palliativ vård av hög kvalitet föreslås flera förändringar. Äldreboenden behöver bli utrustade med lämplig medicinskteknisk utrustning och bemanningen av sjuksköterskor anpassas därefter. Dessutom bör sjuksköterskor och husläkare få till gång till varandras journalsystem, säger Marie Kirsebom.
Avhandling
Mind the gap: Organizational factors related to transfers of older people between nursing homes and hospital care försvarades 18 September.
Marie Kirsebom är sjuksköterska och doktorand vid institutionen för folkhälso-och vårdvetenskap vid Uppsala universitet. Kontakt: Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se 3 0 0 0 Skicka som e-post Dela
Kontaktinformation
tel: 070-795 64 05, e-post: marie.kirsebom@pubcare.uu.se
