Det som gör unga pojkar till våldsamma män

Pittsburgh Youth Study har följt barn och unga upp i vuxen ålder för att kartlägga orsaker till våld och kriminalitet. Forskare har bland annat undersökt om det finns skillnader mellan våldsamma män och män som begår mord i en studie som publiceras i Justice Quarterly.

– Det finns faktiskt fler likheter än skillnader. Vi vill framför allt identifiera faktorer som går att förändra – ett exempel är föräldrastress, säger Örebroforskaren Lia Ahonen.

– Grovt våld och mord kommer sällan som en överraskning, utan beteendet utvecklas över tid – det finns alltså möjlighet att förändra, säger Lia Ahonen, forskare i kriminologi vid Örebro universitet, som arbetat med studien tillsammans med kollegan professor Rolf Loeber vid University of Pittsburgh.

Pittsburgh Youth Study startade 1987 och de yngsta som deltar var då sju år. Männen, som var 13 år vid starten, följer forskarna fortfarande – de är nu över 40 år. Under första decenniet intervjuades lärare, föräldrar och barn varje år och allt från mental och fysisk hälsa till utbildning och karriär har kartlagts. Av 1517 män har i dag 39 blivit dömda för mord och 287 för grova våldsbrott. Ett mål har varit att se vad som skiljer de våldsamma männen från dem som begår mord.

– Det är inga stora skillnader men de som begår mord har från början kopplats till fler riskfaktorer och har nästan alltid upplevt barndomstrauma, säger Lia Ahonen.

Det forskarna beskriver som riskfaktorer handlar om att killar, som växer upp i områden med hög arbetslöshet, hög kriminalitet och sämre skolor, helt enkelt får sämre förutsättningar.

– Ofta är det afroamerikaner som bor i dessa mindre välorganiserade områden. Risken är därför större att de hamnar i dåligt umgänge, tappar skolmotivationen och blir exkluderade från framtida möjligheter, säger Lia Ahonen.

Alla som dömts i studien är dömda för mord kopplade till gatuvåld. Och skillnaderna mellan våldsamma män och män som begår mord har ofta med omständigheter att göra också – någon faller illa under ett slagsmål eller så dröjer ambulansen. En misshandel blir ett mord.

– Så skillnaderna mellan dessa två grupper är små men däremot skiljer de sig på många sätt från dem som växer upp och inte begår brott. Vi har fokuserat på dynamiska faktorer, det vill säga risker i barndomen som går att förändra. Ett exempel är föräldrars stressnivå.

Stressen kan vara orsakad av arbetslöshet, missbruk eller dålig ekonomi. Högre stress gör det svårare att vara en bra förebild.

– Här kan interventionsprogram göra skillnad och ge det stöd som föräldrar behöver. Program kan även vara bra för att vända ett dåligt beteende eller få ungdomar att sluta skolka från skolan, berättar Lia Ahonen.

– Om man jämför USA med Sverige kan vi konstatera att våra gatugäng är annorlunda. Dessutom finns det färre skjutvapen i samhället. Men riskfaktorerna är desamma.

Kontaktinformation
Lia Ahonen: E-post: lia.ahonen@oru.se Telefon: 019-303510, +1 412 980 38 22