GMO påverkar jordbruksekosystem indirekt
När genetiskt modifierade organismer (GMO) har påverkat jordbruksekosystem, har det snarare varit frågan om indirekta än direkta effekter. Det har inte varit den förändrade egenskapen i sig som påverkat omgivningen utan GM-grödan har till exempel medfört användning av ett specifikt ogräsbekämpningsmedel eller ändrad jordbearbetning, som i sin tur gett effekter i miljön.
Det konstaterar forskare inom forskningsprogrammet Mistra Biotech efter att ha gått igenom den vetenskapliga litteraturen på området. Det är möjligt att en ny egenskap kan påverka ekosystemet också direkt, men för att ta reda på det krävs utökade studier.
– Ett steg mot ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser är att förstå hur de specifika modifierade egenskaperna påverkar jordbruksekosystemen. Den kunskapen ökar möjligheten att skapa produktionssystem som utnyttjar resurser som vatten och näring effektivt, men samtidigt har en minskad påverkan på miljön, säger Anna-Karin Kolseth, på Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Hon är en av forskarna bakom studien. Att en egenskap påverkar är inte specifikt för GMO utan gäller även exempelvis grödor med egenskaper som har blivit framtagna med traditionell växtförädling. I studien har forskarna gått igenom publicerade resultat och utvärderat hur genetiskt modifierade växter, djur och mikroorganismer kan påverka jordbruksproduktionen, näringscykler, flöden av växthusgas, biodiversitet och interaktioner i näringsväven. De konstaterar att forskningsfokus ligger på riskutvärderingar av GMO på artnivå, inte ekosystemnivå.
– Man har till exempel undersökt hur odlingen av en viss GM-gröda påverkar en viss insektsart eller en viss typ av ogräs. Vi måste studera egenskaperna hos genetiskt modifierade organismer i mer komplexa system, säger Anna-Karin Kolseth.
Globalt sett är det vanligt att använda GMO i produktionen av föda, foder och bränsle. Det finns motsägelsefulla resultat både vad gäller produktionsnivåer och miljöeffekter av GM-grödor. Forskarna hoppas att nya studier på ekosystemnivå ska visa vilken effekt just egenskaper hos organismer har på viktiga processer. För att öka komplexiteten i studierna krävs ett ökat samarbete mellan olika discipliner, till exempel mellan molekylärbiologer, fysiologer, ekologer och agronomer.
För vissa genetiskt modifierade egenskaper, som herbicidtolerans och förmågan att producera Bt-toxin (som ger växter motståndskraft mot insekter), finns många vetenskapliga publikationer och mycket praktisk erfarenhet. Men studierna av hur GM-grödor påverkar ekosystem är genomförda under relativt kort tid, sällan längre än fem år.
– Dessutom saknas framför allt kunskap om hur mikroorganismer i jordbruksekosystemet påverkas av både konventionellt jordbruk och GMO, säger Anna-Karin Kolseth.
Tidskriften Agriculture, Ecosystems and Environment har publicerat studien Influence of genetically modified organisms on agro-ecosystem processes
Kontaktinformation
Anna-Karin.Kolseth@slu.se , tel 018-67 14 15
