Yrken vi litar mer eller mindre på
Allmänheten hyser högst förtroende för vårdyrkena och minst för officerare och journalister. Detta gäller yrken som kräver högre utbildning. Läkarna och lärarna tycker att de i alldeles för hög grad styrs av byråkrater och att detta får negativa konsekvenser för deras yrkesutövning. Detta och mycket annat framgår i en stor kartläggning av sveriges professioner.
Läkarna bestämmer vilken vård vi bör ha, jurister hur våra skilsmässor bör se ut och ekonomer hur mycket vi ska betala i skatt. Professionerna – yrken som kräver lång akademisk utbildning – spelar med andra ord en viktig roll i våra liv. Trots det finns förhållandevis lite forskning om dem. Professorn i sociologi och i socialt arbete vid Lunds universitet Thomas Brante leder ett stort pågående forskningsprojekt om professioner. Tillsammans med kollegor ger han en heltäckande bild av de svenska professionernas ställning i samhället och om de professionellas uppfattningar i en serie dagsaktuella frågor.
Ett axplock ur kartäggningen:
Graden av vetenskap i yrkesutövningen
Professioner definieras ofta som yrken vars praktik är baserad på vetenskap. Men det finns stora skillnader i detta avseende, så stora att vissa av de yrken vi kallar professioner kanske inte har denna status. Läkare, psykologer och universitetsanställda använder sig dagligen av nya vetenskapliga rön, medan lärare, socionomer och arkitekter inte är lika beroende av detta. …
New Public Management
I media och politiken diskuteras idag den styrning professionerna utsätts för i och med införandet av New Public Management, NPM. Men vad säger de yrkesarbetande professionella själva? Det visar sig att hela 75 procent av läkarna och 70 procent av lärarna anser att den ökade byråkratiska styrningen har negativa konsekvenser för deras verksamhet medan ekonomer, jurister och miljöinspektörer är betydligt mindre besvärade
Yrket som ett kall
En traditionell föreställning är att professionella upplever sitt yrke som ett kall. Präster betonar detta motiv ytterst starkt. Något förvånande med tanke på den gamla Florence Nightingale-föreställningen ser dagens sjuksköterskor sig inte alls som kallade till yrket utan betraktar det i första hand som en inkomstkälla.
Höger-vänsterskalan
Generellt sett placerar sig professioner till vänster på den politiska höger-vänsterskalan. Men det finns stora skillnader; jurister, ekonomer, civilingenjörer och officerare placerar sig till höger medan socionomer, psykologer, lärare och universitetslektorer är betydligt mer vänsterorienterade. Offentliganställda lutar mer åt vänster, liksom kvinnor.
Allmänhetens förtroende
Såväl allmänhet som de professionella själva har högt förtroende för yrken inom hälsosektorn och för universitetslärare, medan journalister, officerare och designers rankas jämförelsevis lågt.
Thomas Brante leder ett stort pågående forskningsprojekt, Det professionella landskapet, som beskriver de svenska professionernas historia och nuvarande samhälleliga villkor. Han har nyligen tilldelats Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsalas pris 2015 för bästa tvärvetenskapliga forskning (sociologi, vetenskapsteori, lärdomshistoria).
Böcker från forskningsprojektet
Professionerna i kunskapssamhället (2015), skriven av samhällsvetarna Thomas Brante, Eva Johnsson, Gunnar Olofsson och Lennart Svensson. Boken ger en heltäckande bild av professionernas ställning i samhället tillsammans med deras uppfattningar i en serie dagsaktuella frågor. Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället (2014) , författad av Thomas Brante. Här analyseras professionernas särart, hur professioner bör definieras, skillnader mellan nya och äldre professioner, teorier om professioner samt mer generellt hur den professionella ”logiken” skiljer sig från marknadens och byråkratins logiker.
Kontaktinformation
Thomas Brante 046-222 96 29, 046-222 04 08 eller 070-660 02 43
