Nobelpriset i litteratur till Svetlana Aleksijevitj
Nobelpriset i litteratur år 2015 tilldelas den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj ”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”.
Svetlana Aleksijevitj är född den 31 maj 1948 i staden Ivano-Frankivsk i Ukraina som dotter till en vitrysk far och en ukrainsk mor. Då fadern fullbordat sin militärtjänst flyttade familjen till Vitryssland, där båda föräldrarna var verksamma som lärare.
Efter avslutad skolgång arbetade Aleksijevitj som lärare och journalist. Mellan 1967 och 1972 studerade hon journalistik vid universitetet i Minsk. Efter sin examen blev hon på grund av sina oppositionella åsikter hänvisad till en provinstidning i Brest, nära polska gränsen. Senare återvände hon till Minsk och anställdes vid tidningen Selskaja Gazeta.
Under många år samlade Svetlana Aleksijevitj material till boken U vojny ne ženskoe lico (1985; Kriget har inget kvinnligt ansikte, 2012), som bygger på intervjuer med hundratals kvinnor som deltog i andra världskriget. Verket är det första i Aleksijevitjs mäktiga svit ”Utopins röster”, där livet i Sovjetunionen skildras ur den enskilda människansperspektiv.
Med sin originella arbetsmetod – ett omsorgsfullt komponerat collage av mänskliga röster – fördjupar Aleksijevitj våra kunskaper om en hel epok. Konsekvenserna av kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986 är ämnet för Černobyl’skaja molitva (1997; Bön för Tjernobyl, 1997, kompletterad 2013).
Boken Cinkovye mal’čiki (1990; Zinkpojkar, 2014) är en skildring av Sovjetunionens krig i Afghanistan 1979-89. Hennes verk Vremja secondchènd (2013; Tiden second hand, 2013) är den senast utkomna boken i sviten ”Utopins röster”. Till detta livsprojekt hör även Poslednie svideteli (1985; De sista vittnena, 2015).
Sjuksköterskan och författaren Sofja Fjodortjenkos (1888-1959) nedteckningar av ryska soldaters erfarenheter under första världskriget samt den vitryske författaren Ales Adamovitjs (1927-1994) dokumentära skildringar från andra världskriget har varit av stor betydelse för Aleksijevitj. Hon har på grund av sin regimkritik under perioder levt i utlandet, bland annat i Italien, Frankrike, Tyskland och Sverige.
