Studie av vad som händer när aspergerdiagnosen försvinner
Många har fått diagnosen aspergers syndrom som introducerades så sent som 1994. Nu försvinner den för att införlivas i begreppet autismspektrumsyndrom. Forskare vid Högskolan i Halmstad ska bland annat studera vad som händer med dem som skapat en identitet med diagnosen.
Niklas Westerberg, universitetslektor i sociologi, får knappt 1,7 miljoner kronor av Forte för sitt forskningsprojekt ”Vi aspergare har lyckats hitta vår identitet i vår diagnos och nu tar man bort den – Sociologiska perspektiv på tillhörighet, ensamhet och psykisk ohälsa i ett diagnostiskt landskap i förändring”.
Aspergers syndrom försvinner som egen diagnos för att istället ingå i diagnosen autismspektrumsyndrom. Diagnosen asperger introducerades så sent som 1994, den blev snabbt medialt exponerad och många diagnostiserades med hjälp av den.
Niklas Westerberg, som är intresserad av medicinsk sociologi, ska studera hur diagnosändringen förändrar villkoren för de som har asperger. Han ställer frågor som: Vad händer med dem som har skapat identitet med diagnosen? Hur ska man förstå sitt lidande när inte diagnosen finns? Hur relaterar man till den nya diagnosen?
– Jag tror att jag fick forskningsmedel eftersom jag får ett unikt tillfälle att studera processen. Diagnosen är ny och har haft snabb medial spridning, nu försvinner diagnosen lika snabbt, detta gör att jag kan studera förändringen i realtid, säger Niklas Westerberg.
Det här är ett av tre forskningsprojekt inom Akademin för hälsa och välfärd, vid Högskolan i Halmstad som tillsammans har beviljats över åtta miljoner kronor i forskningsmedel. Projekten syftar på olika sätt till behovsstyrd forskning för särskilt utsatta grupper.
Kontaktinformation
Niklas Westberg, universitetslektor sociologi, 035- 16 79 78, niklas.westberg@hh.se
